Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt ordstäfvet »lucus a non lucendo».1 Att jag eljest behörigen
framhåller Wrangels stora förtjenster som polarfarare, medger äfven Schmidt,
som i afseende å honom endast i denna särskilda punkt tyckes anse
min framställning klandervärd. Naturligtvis låg det ej heller i de
anmärkningar jag i afseende å namnet »Wrangels land» framstält
eller rättare upprepat, någon afsigt att klandra sjelfva namnet. Det
är ju en länge sedan vedertagen sed att benämna nya länder, haf
och öar efter personer, som hvarken besökt ens den del af verlden,
der de äro belägna, eller någonsin drömt om deras tillvaro.
Jag skall ej vidare öka den redan allt för omfattande
litteraturen i denna föga vigtiga fråga, ty det gäller endast om Wrangel trott
eller icke trott på ett land, som han hvarken besökt eller sett. Jag
vill derför, efter den mångsidiga belysning den numera erhållit genom
arbeten af v. Baer, Helmersen, Schmidt, Stieda m. fl. af Wrangels
landsmän, ej vidare bestrida, att Wrangel verkligen trott på tillvaron
af Wrangels land. Men i stället hoppas jag, att min ärade vän
Schmidt medger, att en text, som i en så enkel fråga kunnat gifva
anledning till så olika uppfattning, måtte vara något otydlig, åtminstone
hvad den tyska upplagan af Wrangels resebeskrifning beträffar,
hvilken är tryckt på den resandes modersmål och väl uteslutande
begagnats af vesieuropeiska forskare. I ett hänseende måste jag dock
protestera mot hela den litteratur, som i denna fråga offentliggjorts
till försvar för Wrangel. Om Wrangel trott eller icke trott på de
dunkla sägner, han på elt så fortjenstfullt sätt insamlat om »Wrangels
land», det har föga mer att göra med hans betydelse som forskare
än den religion han bekände.
Jag eger rätt att yttra hvad jag här sagt, ty jag har sjelf
med fullkomlig likgiltighet betraktat en likartad prioritetsfråga, som
* gält de svenska forskningsfärderna. Under de Torellska expeditionerna
1858 och 1861 omtalade några af de fångstmän, hvilkas erfarenhet
rörande seglats och fångst i polarhafvet vi redan då, när lägenhet
dertill yppade sig, sökte göra oss till godo, att de pä afstånd sett
ett ganska högt, bergigt land öster om Spetsbergen. Andra åter
förklarade, att hela berättelsen berodde på ett misstag. Under 1864
års expedition blef jag, jemte numera professor Dunér, i tillfälle att
från toppen af en i det inre af Storfjorden, vid 78" 45’ n. br.
belägen, 1,000 fot hög snötopp, som vi kallat Hvita Berget, se och afteckna
detta land och med teodolit pejla detsamma. Landet, för hvars beteck-
1 För undvikande af allt för stor vidlyftighet anför jag här ej terba
formalia, för hvilka jag får hänvisa till Schmidts broschyr eller till »Vegas färd»,
der de ställen, som hafva afseende på föreliggande fråga, lätt återfinnas med
lillhjelp af det fullständiga registret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
