Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En segling i Las Perlas-arkipelagen, af Carl Bovallius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•vi mot en frisk nordan på väg åter mot Panama. Vi passerade tätt
under en liten bergig holme, Cangrcjo som utgjorde hemvist för en
väldig koloni af tropikfoglar, hvilka nu under fiendtliga skrik kretsade
<jfver oss. De gamla svartbruna hanarna med sina starkt uppblåsta,
högröda strupsäckar, togo sig ståtliga ut, der de högt öfver flocken
■af hvitbruna ungfoglar majestätiskt seglade på sina långa vingar.
Vinden ökade till storm, och vi måste länsa in under norra udden
nf vår gamla vän Viveros, för att der söka skydd. Dagen derpå togo
vi efter ett kort besök på Contadora, som nu vid den börjande
regntiden hade antagit ett något vänligare utseende, hamn vid norra sidan
•af Saboga, der några dagar egnades åt draggningar och inpackande
af våra nu ganska rikhaltiga samlingar. Efter ett par dagars
uppehåll derstädes lemnade vi Perlas-arkipelagen för att via Ghepillo
•återvända till Panamå.
Till följd af stiltje och motström kunde vi ej före mörkrets
inbrott hinna Chepillo, utan måste ankra i öppna sjön. Strax före
soluppgången nästa dag hade vi hunnit tätt under ön och möttes af
•egretthägems välkända morgonrop. Chepillo än temligen kuperad,
med ett rundt, 40^50 meter högt berg i midten, öfverallt täckt af
skog, och vid stranden en rikedom af högresta kokospalmer.
Solopgangen visade oss nu en härlig syn: mellan topparna af träden
tycktes hänga en hvit guirland, som af de första solstrålarna fick en
•bländande silfverglans. Då vi kommo närmare land, lyfte sig hela
guirlanden i svallande bugter och öfver ön utbredde sig en sky af
hvita hägrar, för att i nästa ögonblick försvinna liksom bortblåst.
Öns stränder visa måuga egendomliga grottbildningar, klipp-portar,
»nålar» och pelare, formade af vågornas rasande kraft; hafvet
närmast omkring den är också fullt af ref och skär, så att seglingen
■der är ganska farlig, äfven för grundgående båtar. Qvällen derpå
lättade vi för att med gynsam vind under nattens svalka segla fram
till Panamå, men åter kom stiltje, och vid soluppgången drefvo vi
■endast framåt med strömmen. Det var ett underbart vackert
panorama, som utbredde sig för våra blickar, sedan solen hunnit drifva
bort dimmorna efter nattens starka regn. Den stora, sköna
Panamå-viken utbredde rundt omkring oss sin spegelblanka yta, sakta
bäf-vande af långa makliga dyningar från Stilla hafvet, infattad af
praktfullt grönskande eller i fjerran blånande stränder. I söder skymtade
svagt en strimma af Perlasöarna, i vester reste Otoque och
sina hjessor ur böljorna; längre i norr hägrade Cevvo de Ancons
mjuka linier, och östra sidan visade, bakom den i många vikar sig
bugt ,nde strandremsan, de blånande topparna af Andernas mäktiga
kodja. Dessa toppar äro visserligen ej här så höga, men prakffulla
Tmer 1886. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
