Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En resa i Guatemala, af Gustaf Eisen. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bebodda af erkebiskopen och andra kyrkans embetsmän. Katedralen sjelf
är i jesuitstil, liksom alla öfriga kyrkor i landet, samt framvisar mot
Plazan en vacker, men tung fasad, samt tvenne vackra, men ej
synnerligen höga torn. Midt på torget står en stor, klumpig springbrunn,
ett slags fyrkantigt torn med styfva hästar i de fyra hörnen,
sprutande vatten ur näsborrarna; i midten, under ett slags hvalf, står
en stor stenhäst, på hvilken fordom suttit en staty af någon spansk
regent, det hela icke synnerligen smickrande för Guatemalas konst.
Om qvällarna, då regementsmusik spelar på torget, tar det sig dock
synnerligen målningsvärdt ut. Senare kan man få se, huru
indianerna sofva under portalerna på bara stengolfvet, i långa rader
med sina >ponchos» som täcken öfver sig, eller i smågrupper kring
eldar, sotji flamma på torget, koka sin soppa eller värma tortillas
till en mager aftonmåltid.
Gatorna i Guatemala äro raka, men trånga och fula, stenlagda
med kullerstenar och djupast i midten, hvarför de taga sig närmast
ut som stora rännstenar. När ett åskregn kommer, fyllas de inom få
minuter med vatten, likna åar och kunna icke mera öfverfaras. Men
en halftimme efter det regnet upphört, äro de torra och rena och
fyllas åter med folk. De låga, envånings husen äro alla af obrändt
tegel, målade gula, hvita eller blå; fönstren skyddas med jern- eller
trädgaller mot tjufvar, hvilkas handtverk är det mest eftersökta och
lönande i staden. Här och der afbrytes enformigheten genom en
öppen plats, planterad med några träd, men för resten ett hem för
tropikernas alla ogräs och depot för granskapets smuts och afskräde.
Man berättade mig, att alla dessa platser varit en eller flere gånger
ordnade till trädgårdar, men att den rikare delen af befolkningen,
som har råd att hålla sig trädgårdstäppor, tillegnade sig växterna
eller bröto af sticklingar, tills hela anläggningen var förstörd.
Om dagarna äro gatorna fy Ida med handtverkare, tjenstepigor
(criadas), arbetsfolk och bärare (mozos), samt icke att förglömma, en
mängd indianer, som från alla landets trakter komma in till
hufvud-staden för’att sälja sina produkter: majs, grönsaker, hattar och
stenkrukor. Utan detta tillströmmande af landtfolk vore Guatemala dödt,
ty den förnämare delen af befolkningen synes sällan på gatorna före
kl. 4 e. m. Handelsmännen, hvilka nästan uteslutande äro
främlingar, beklaga ständigt, att uppköpen nästan aldrig göras af damerna
sjelfva, utan städse anförtros åt tjenstepigorna. Jag blef äfven grymt
bedragen i hoppet att i Guatemala få se något af det mejicanska
folk-lifvet, cabaltøros i granna drägter och senoras i mantillor och
sol-Qädrar. Indianerna deremot bjuda främlingen ett mycket lifligare
skådespel. På förmiddagen ser man dem från alla kanter strömma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
