Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Vidare meddelande om den nybildade vulkanön i närheten af Tongatabu, af Eugène Svedmark - Helsotillståndet bland europeerna i Eqvatorial-Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyngre partiklarna föl lo snart åter ned, men gaserna stego uppåt i form af
moln med bländande hvit farg, i hvilka det finaste, ljusbruna vulkaniska stoftet
spreds ut. Alla dessa eruptionsprodukter kastades upp i tre större och flere
mindre pelare, af hvilka den största och tätaste tid efter annan antog
utseende af en pinie med utbredda grenar. Om natten försvann den hvita fargen,
och de uppstigande ångmolnen antogo en grå eller sotsvart färg. Inga
eldfenomen iakttogos.
Den 14 oktober på morgonen, då fartyget vågade sig närmare erup-.
tionsställel, öfverraskades åskådarna genom åsynen af en ö, som bildats under
natten. Öns högsta punkt, som steg till omkring 40 fots höjd, var belägen
nära den ena stranden och utgjorde sjelfva kanten af en vulkankrater.
Utbrotten fortsatte på morgonen med tilltagande styrka och intervallerna mellan
de olika utbrotten, som till en början utgjorde 1 till 2 minuter, blefvo
småningom allt kortare och kortare. Vid hvarje särskildt utbrott utkastades
stora massor af vulkaniska ämnen, som på 12—16 sekunder nådde sin
största höjd. Klockan Y29 f. m. afstannade plötsligt alla utbrott. Fartyget
kunde då nalkas ön mycket närmare. Den sträckte sig i sydvestlig till
nordostlig riktning, längden uppskattades till 2 å 3 mil, höjden nu ända till 60
fot. På en eng. mils afstånd urskildes kratern mycket tydligt, och dess
omkrets uppskattades till minst två mil. Just som fartyget åter aflägsnade sig
från ön, började utbrotten å nvo, hvarvid stycken af upphettade stenar och
skurar af aska uppkastades till stor höjd. Klockan 1/2S på aftonen iakttogos
för första gången ljusfenomen, hvilka sedan fortsatte hela natten. Efter några
dagars hvila började utbrotten å nyo med oförminskad kraft och fortforo den
18 och 19 oktober.
Den nya vulkanen utgör nu den sjette länken i en vulkankedja inom
Vänskapsöarna. Högst af alla, 5,000 fot, är vulkanön Kao.
Svedmark.
Helsotillstandet bland europeerna i Eqvatorial-Afrika. De storartade
kolonisationsforetagen i Afrika hafva helt naturligt bragt å bane frågan om
det afrikanska klimatets lämplighet för europeer. A ena sidan har man
velat nästan alldeles förneka dess skadliga inflytande och tillskrifvit den
stora dödligheten bland de hvita helt andra orsaker, såsom oförnuftigt
lef-nadssätt m. m. — denna uppfattning har funnit sin förnämste målsman i
Stanley. Ä andra sidan har man framstält det afrikanska klimatet såsom nästan
absolut mördande, hvilken åsigt funnit uttryck i offentliga uttalanden, äfven
inom vårt lands tidningspress.
Af största intresse för frågans bedömande är en uppsats af den tyske
läkaren G. A. Fischer,1 hvilken under en sjuårig vistelse i det tropiska
Afrika, deraf 3V? år såsom praktiserande i Sansibar, haft tillfälle att
för-värfva sig en mångsidig erfarenhet i ämnet. Han framhåller först, att en
acklimatisering af den hvita rasen i Eqvatorial-Afrika alldeles icke är möjlig,
ty äfven om den inflyttade europeen under gynsamma omstiindigheter kan
fördraga klimatet, måste • hans barn — såsom vanligt är med de engelska
barnen i Indien — sändas till Europa för alt uppfostras under de spädare
åren; i annat fall gå de under eller degenerera i kroppsligt hänseende, hvilket
x) Verirendunff det* Etiropfier* im trnpwrhen Afrika (i Vcrhandlungen des 5:n
deutachen Geographentages zu Hamburg 1885.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
