Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om svenskarna i Kongo, af E. W. Dahlgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om svenskarna i Kongo
Af E. W. Dahlgren.
Historien om de händelser, som föregingo bildandet af veridens
yngsta stat, Kongostaten, har genom Stanley s, äfven till svenska
öfverflyttade bok »Kongo» i sina hufvuddrag blifvit framlagd för
offentligheten. En kort öfversigt öfver dessa händelser torde dock
vara på sin plats såsom inledning till följande uppgifter angående
våra landsmäns deltagande i det stora företaget.
Intresset för den afrikanska kontinentens utforskning hade
under vårt århundrade varit i ständigt stigande. Den första resan
tvärs genom kontinenten, utförd af Livingstone, upptäckten af de
stora sjöarna genom Burton och Speke, Nilens ursprting uppdagadt
af Speke och Grant samt Livingstones senare epokgörande resor,
det dunkel, som länge hvilade öfver hans öde, och slutligen hans
död vid en af källsjöarna till den flod, hvars lopp han så länge
förgäfves sträfvat att utforska, hade dragit hela den bildade
verl-dens blickar på Afrika och det stora arbete i vetenskapens och
civilisationens tjenst,- som der var att utföra. Sedan Cameron
1875 fullbordat den andra genomkorsningen af kontinenten, men
liksom Livingstone misslyckats i försöken att följa loppet af det
väldiga vattendrag, som äfven han vid Nyangve sett strömma norr
ut, uppstod tanken att företaga Afrikas utforskning på ett annat
sätt än förut. I stället för isolerade expeditioner med hvar och
en sitt särskilda program, borde man arbeta med gemensam plan
från flere håll, och i stället för att endast genomtåga landet,
borde hufvudvigten läggas på grundandet af fasta stationer, från
hvilka upptäckts- och civilisationsarbetet sedan kunde bedrifvas
med större hopp om framgång. Upphofsmannen till dessa ideer
var konung Leopold II af Belgien, och ingen nu lefvande man
har i högre mått än han gjort uppoffringar för dessa ideers
förverkligande.
Ymer 1886. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
