Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om en samling af etnografiska föremål, hemförda af svenska Kongofarare, af Emil Ekhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bernstensrika grafvar. Man har, utan tvifvel med rätta, trott
sig finna förklaringen på detta förhållande i den börjande
byteshandeln. Sedan utländsk handel banat sig väg till Norden och
man här funnit, att bernstenen var en särdeles eftersökt vara,
för hvilken man kunde i utbyte erhålla mångt och mycket, som
man ej kunde förskaffa sig sjelf hemma, funno Nordens bebyggare
det tydligen vara med deras fördel öfverensstämmande att för
eget bruk afstå från detta kostbara ämne. I likhet med
elfenbenet i våra dagar vid Kongos stränder, blef bernstenen således
derefter till största delen ett bytesmedel. Äfven under den
efterföljande stora kulturperioden — bronsåldern — torde bernstenen
hafva bibehållit denna karakter. Man antager nämligen, att
densamma spelat en mycket betydande rol vid införseln af bronsen,
detta för den tidens kultur oumbärliga ämne, hvilket Nordens
invånare emellertid ej på egen hand kunde förskaffa sig. I
graf-varna från vår bronsålder träffas derför bernsten nästan aldrig.
Af den införda bronsen förstodo emellertid, som bekant,
bronsålderns nordbor att på ett förträffligt sätt förfärdiga redskap och
vapen af karakteristiska, fullt inhemska former; fullkomligt i
öfverensstämmelse med hvad vi nyss sågo vara förhållandet med
en del stammar vid Kongo.
En granskning af de från trakterna kring öfre Kongo
härrörande samlingarna gifver vid handen, att de här boende
stammarna nått en ganska anmärkningsvärd grad af materiel odling.
Yi må härvid ej fästa oss vid den ganska högt drifna
slöjdskicklighet i vissa afseenden, t. ex. i flätning och väfning, som de
besitta. En hög grad af arbetsskicklighet inom vissa områden
låter nämligen ofta förena sig med ett mycket lågt kulturstadium.
Hvad särskildt en af ofvan nämnda färdigheter — flätningen —
beträffar, torde den hos ett folk, som har god tillgång på tid, ej
vara särdeles svår att förvärfva. Stammarna vid Kongo dela för
öfrigt densamma med många mycket lågt stående folk, t. ex.
australnegrerna. Ej heller kan ofvan uttalade omdöme finna sitt
berättigande på grund af dessa stammars begär att pryda och
utsira sina redskap, att således vid deras förfärdigande nedlägga
å desamma mera arbete, än som afser den rent praktiska nyttan.
Detta begär är nämligen ett allmänt menskligt drag, som
återfinnes hos såväl alla länders och tiders mest bildade folk, som
hos snart sagdt äfven de lägst stående.
Deremot torde deras kännedom om metallernas bruk få anses
berättiga dem till en viss rang på den långa skalan af olika
kulturgrader, som jordens folk hafva att uppvisa. Som vi redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
