Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Baku och Apscheronska halfön, af Sven Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För öfrigt äro halföns kuster ganska enformiga. De utgöras
nämligen af låga, vidsträckta sandslätter, hvilka i söder och öster åter
visa sig ett stycke ut i hafvet i form af lika låga och sandiga
öar. Sålunda märka vi vid södra kusten ön Nargin, som skyddar
Baku för sydliga stormar och gör Bakinska viken till Kaspiska
hafvets bästa och säkraste hamn, kanhända med undantag af hamnen
vid Krasnowodsk. Vid östra kusten ligger den ganska stora och
långsträckta »Heliga ön» (Swjatoi ostrow). Strax utanför halföns
yttersta udde ligger den lilla ön Schachowa Kosa, med hvilket namn
äfven udden betecknas. Apscheronska halföns nordligaste spets heter
Kövna Bilga efter byn med samma namn.
Af hvad här ofvan blifvit sagdt om stepper, sand och klippor är
det lätt att förstå, att det vegetativa lifvet på halfön skall vara af
ganska ofullkomlig beskaffenhet. Så är äfven fallet. Den växtlighet,
som den karga jordmånen förmår utveckla, är högst obetydlig. Träd
och buskar äro sällsynta och finnas blott planterade i byarna, der
de skyddas af murar och hus, samt i Bakus offentliga trädgårdar.
De i byarna planterade träden äro för det mesta fruktträd, såsom
äpple-, päron- och fikonträd. En annan växt, som om sommaren
utgör hela byars förmögenhet och näring, är vinrankan. Den odlas
i stora trädgårdar utmed norra kusten. Drufvorna äro medelstora,
friska och saftiga, samt gifva i intet efter för de sydeuropeiska. Vid
norra kusten odlas äfven vattenmeloner i mängd. Till största delen
forslas dessa frukter på åsnor till Baku, der de säljas för en
obetydlighet. Ute på steppen växer kamelgräset, en tistelartad, hård och
grenig ört, som utgör kamelernas förnämsta föda. Här växer äfven
annat gräs, som om sommaren lefver ett sorgligt lif och halft
förtorkar i den qvafva luften, men om vintern grönskar och frodas
någorlunda, särskildt der det är skyddadt af en bergvägg. En liten
hvit blomma med sexbladig krona och köttig stjelk växer utmed
vägarna. Äfven arter af slägtet Stellaria förekomma. Hafvet bjuder
på små gröna och bruna alger, som ganska ymnigt, men artfattigt,
växa på stenar utmed kusten.
Oaktadt denna vegetationens fattigdom, äro husdjuren både
talrika, starka och frodiga. De större husdjuren äro: kamelen, åsnan,
oxen, hästen, fåret och geten, samt hunden, som i tatarbyarna
utmärker sig för sin glupskhet och närgångenhet. De vanligaste
fjäderfän äro: höns, kalkoner, gäss, perlhöns och dufvor. På steppen
lefver haren, som anställer stor skada på skörden, samt räfven. Äfven
illern och stenmården förekomma. Korpen och kråkan äro allmänna.
Dessutom är det godt om ödlor, ormar och sköldpaddor; skorpioner
och falanger kräla i klipprefvor och moras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
