Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
före Kristus. I hennes grafkista hade en mängd dyrbarheter och vapen
blifvit nedlagda, af hvilka de flesta räddades åt museet i Bulaq, och
bär nedan skola närmare beskrifvas.1 De metaller, hvaraf vapnen
bestå, äro guld, silfver och brons; af fans intet spår.
Andra fynd visa, att vapen och verktyg af brons ännu senare
begagnades i Egypten, om ock jernet samtidigt var i bruk. Vi se
detta bland annat af de många med konung Thutmos 111:8 namn
försedda bronser, hvilka förvaras i Bulaqs museum liksom i europeiska
samlingar. Denne konung, som hörde till den 18:de dynastien, lefde
omkring 1400 år före Kristus. Om man rätt tolkat den hieroglyf-grupp,
som anses beteckna jern, var denna metall på hans tid känd i
Egypten (sid. 13 här ofvan), men bronsen användes fortfarande på samma
sätt som före jernets införande. Detta intygas af nyss omtalade
bronsarbeten med Thutmos III:s namn, äfvensom af andra, hvilka bära
hans systers och medregentinnas, drottning Hatschopsitu’s namn.1 2 De
inskrifter, 6om innehålla dessa båda namn, äro inristade eller skrifna
med bläck antingen på bronsen sjelf eller på det träskaft, hvari denna
är fastad (fig. 5, 6, 46 och 54 här nedan). 3
Härvid torde böra nämnas, att man på flere af de nu omtalade
bronserna, som bära Thutmos III:s namn, läser alldeles samma inskrift,
endast med smärre, oväsentliga afvikelser. I öfversättning har den
följande lydelse: »Den gode guden Ra-men-kheper (Thutmos III:s
förnamn), älskad af Ammon; när strecket sträcktes i Amensarakhu»; och
man antager, att detta har afseende på grundläggningen af en pylon,,
som Thutmos bygde vid Karnak. 4
1 Fyndet är beskrifvet af Mariette i monuments . . . du
Musée d’antiquités égyptiennes d Boulaq (2:a uppl., Alexandria 1868), sid. 267—267;
«amt af Maspero i Quide du visiteur au Musée de Boulaq (Paris 1884), sid. 77—83
och 320. Jfr Perrot et Chipiez, anf. arb., I, sid. 297, samt Erman, , sid.
612. — Fyndet är afbildadt i Revue de Varchi 1860, men jag har ej haft
tillfälle att se denna tidskrift.
4 Namnet Thntmos, eller Thontmos, såsom det med afseende på franskt uttal
skrifves af Mariette, får vid omskrifning med våra nu vanliga bokatäfver äfven
formerna Thothmes (Lieblein) och Dhutmose (Erman); liksom Hatschopsitu eller
Hat–hopeitou (Mariette) af några skrifves Haschepsu (Lieblein) och Hatsepsu (Erman).
* Bronser med Thutmos HI:s eller Hatschopsitu’s namn förvaras bland annat i
Bulaqs museum (en yxa, en mejsel, två knifvar eller sågar, m. m.; Maspero, anf.
arb., sid. 297—299); British museum (3 yxor och ett par sågar; A Quide
tian rooms, sid. 42 och 48); Leidens museum (2 yxor, 1 mejsel m. m.; Leemans,
1ion.égypt. du Musée de , pl. 80 fig. 3 och pl. 90 fig. 167, 169; Chabas, Études
sur Vantiquité historique, sid. 76 och 79); hertigens af Northumberland samling på
Alnwick Castle (1 yxa, 2 mejslar, 1 borr, T knif eller såg; Birch, Catalogue of the
CoUeetion of Egyptian antiqxsilies at Alnwick , sid. 200, pl. B).
4 Birch, anf. arb., sid. 200. Samma inskrift förekommer också på bronser, som
ej höra till samlingen på Alnwick Castle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
