Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen är också mycket sparsam. Endast två gånger träffade man små
kolonier af folk, hvilka, derför att de förlorat sina boskapshjordar,
tvungits att söka sitt uppehälle såsom fiskare. En del af dessa tillhörde
redan det i Ost-Afrikas nordligare delar vidt utbredda Gallafolket, men
först vid norra ändan af sjön, dit expeditionen aulände efter en
månadslång besvärlig marsch utmed östra stranden, påträffade man Gallas i
större antal och under bättre lefnadsvilkor. Oaktad t de egde omätliga
hjordar af nötboskap och åsnor, kunde intet annat än durra (negerkorn)
från dem erhållas, ty alla expeditionens bytesmedel voro för dem
värdelösa;- hvarken jerntråd, messing eller bomullstyg kunde locka dem; ett
slags blåa glasperlor var det enda de åstundade, och sådana medförde
Teleki icke. Oster ut från Rudolfsjöns norra ända upptäckte man
ytterligare en annan mindre .sjö, »Basso na Ebor> (Hvita sjön), hvilken Hck
namnet Stefanie-sjön. Dess vatten var salt, och stränderna, för tillfallet
åtminstone, fullkomligt obebodda. Sedan man af de genom regntiden
förorsakade öfversvämningarna hindrats att taga återvägen vester om
Rudolfsjön, uppnådde man, på samma väg som under bortfarden, deuna
sjös södra ända, der en verksam* vulkan observerades. Härifrån togs
vägen vesterut, der man stötte på den nomadiserande Turkanastammen
med sina talrika hjordar af nötboskap, kameler, får, getter och åsnor.
Afven här visade sig de medförda bytesmedlen till större delen
värdelösa; blott tobak kunde fresta nomaderna att afstå från sina dyrbarare
husdjur. Under färden vidare mot söder blef bristen på lifsmedel
slutligen så stor, att man såg sig tvungen att med våld taga boskap från
en stam, som på iDga vil kor kunde förmås att ingå på något slags
byteshandel.
Förbi Baringo- och Naiwascha-sjöarna gick återmarschen vidare öfver
Kikuju och Ukamba, och den 25 oktober 1888 nåddes Mombasa vid
Indiska oceanens kust.
Kamerontraktens kartografi, till hvilken Ymer genom våra
landsmän Valdau och Knutson kunnat lemna ej oväsentliga bidrag, har nyligen
blifvit riktad med trenne tyska och ett engelskt kartarbete. Två af de
tyska kartorna äro sjökort, utgifna af » Hydrographisches Amt der
Ad-miralität» i Berlin; den förra af dem omfattar Kamerun-flodens mynning
samt kusten vester ut till Batoki och medför inga väsentliga ändringar
i den karta, som senast meddelats af denna tidskrift (Ymer 1887 n:r 3);
den senare åter, som stöder sig på mätningar utförda af den tyska
kanonbåten Cyklop, under befäl af kapten löjtnant Stubenrauch, omfattar floderna
Rumbi’s och Massakes mynningar och nedre lopp och faller således belt
och hållet inom området för vår karta. Den tyska kartan utvisar, att
landet kring de nämnda flodernas mynningar är ett liknande, af kanaler
genomskuret mangroveträsk som Kamerun deltat. Genom det ytterst
svagt befolkade låglandet slingra sig floderna i talrika bugter, men
navigationen å dem hindras snart af forsar och fall. Breddbestämningen ä
denna karta utvisar, att motsvarande delar å vår karta måste ryckas ej
obetydligt längre söder ut. — Så väl dessa båda kartor som en mängd
annat, både äldre och nyare material har kommit till användning vid
upprättandet af den generalkarta öfver hela Kamerunområdet (skala
1 : 770,000), som är publicerad i 2;a häftet af den nya tyska tidskriften:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
