Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Das Internationale Archiv fur Ethnographie.
Från början af år 1888 utkommer i Leiden på P. W. M. Traps
förlag en tidskrift med titel: » Internationales Archiv fiir », hvil-
ken under medverkan af utmärkta etnologer, såsom Hamy (Paris),
B&hn-son (Köpenhamn), Boas (New-York) och Tylor (Oxford), utgifves af hr
I. D. E. Schmeltz, konservator vid det etnografiska riksmuseet i Leiden,
och af honom ensamt redigeras.
Såsom medaihetare hafva redan ingått öfver 200 af de mest kända
etnologer, språkforskare och resande af alla nationer. Tidskriften
meddelar uppsatser på franska, tyska, engelska och holländska språken.
Hvarannan månad utkommer ett häfte (3 tryckark) i 6tort qvartformat,
med 3 eller flere färgtryck ta planscher. Priset för band eller årgång
är 21 mark (= 1 eller 25 fr.), hvilket är särdeles billigt i betrak-
tande af de vackra planscherna, den utmärkta utstyrseln och det gedigna
innehållet. Herr Trap har genom de uppoffringar, han hittills gjort och
fortfarande får vidkännas för den nya tidskriften, inlagt stora förtjenster
om etnografien, den unga, löftesrika vetenskapen om menniskan.
Inför mig ligger Archivets första band komplett, och af andra
bandet (1889) häftena 1—3. Band 1 innehåller 248 sidor text och 22
taflor, hvarjemte talrika träsnitt förekomma i texten.
Etnografien såsom vetenskap befinner sig ännu på det begynnande
stadiet. Hvad som felas densamma är en systematik och en bestämd
metod for bearbetandet af det utomordentligt rika material, som ligger
hopadt i museerna. Den som under de senaste decennierna med
största ifver verkat för hopsamlande af dylikt material, är utan tvifvel
professor Adolf Bastian i Berlin. Härigenom tillkommer honom framfor
andra förtjensten att hafva från undergång räddat alstren af de utdöende
naturfolkens industri (fattad i vidsträcktaste mening, således omfattande
äfven föremål, som tjena att belysa deras gudsdyrkan). Det är sålunda i
främsta rummet Bastians ifver och nit vi hafva ^att tacka för de rika
samlingarna i vårt »Museum fiir Völkerkunde», hvilka uppväcka alla
främmande forskares beundran och afund. Han har också förstått att
hos många vetenskapsmän, hvilka såsom botanister, zoologer, geologer
eller geografer företagit resor till afiägsna länder, väcka intresse för
etnografien och förmått dem att verka såsom samlare af etnografiska föremål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
