Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sigt en alldeles otrolig uthållighet, hvarpå vi hafva exempel i
krumän-neus och andra kustfolks rodd samt de desta svartes förmåga att med
tunga bördor tillryggalägga långa sträckor på dåliga stigar, dag ut och
dag in, månad efter månad. Krumännen finnas vid alla faktorier
utefter Afrikas vestkust och äro der nästan oersättliga såsom dugliga och
billiga arbetare, men de hafva det felet, att de ej kunna förmås till
jordbruksarbete. Dugliga arbetare för detta ändamål finnas i Liberia
och på Guldkusten, men dé äro dyra. Det är dessa som för
närvarande arbeta i de tyska plantagerna. Invånarna i Calabar, Kamerun,
Batanga och Gabun äro icke vana vid något som helst ordnadt och
pådrifvet arbete. De hafva inga behof, som tvinga dem till arbete, ej
heller har någon erbjudit dem arbete mot betalning, hvarför skulle de
då arbeta? Om så händelsevis en hvit kommer och erbjuder dem
arbete mot en viss betalning, så tycka de kanske, att denna vore bra
att ha, och för att få den kunna de ju arbeta lika väl som det folk
den b vite infört långväga ifrån. De ingå derför en öfverenskommelse
med honom om att arbeta en viss tid, som dock ej blir lång, endast
ett par veckor, högst en månad. Förut van vid fullkomligt oberoende,
arbetande endast då det behagar honom, blir han nu instängd inom
de trånga gränserna af ett reglemente. Han måste börja arbetet på ett
visst klockslag och oafbrutet hålla i dermed under 5—6 tim., får derpå
1—2 tim:s rast, under hvilken han ej heller är fri att aflägsna sig.
Detta tvång och det stränga arbetet trötta honom snart, och en dag
kommer han för sent till arbetet eller tager sig »bondpermission», hvarpå
följer straff, vanligen bestående i bastonad, hvilket åter i de flesta fall
har till följd, att han rymmer ur tjensten.
Detta gifver anledning till omdömet, att negern ej duger till
arbete. En opartisk åskådare, som känner förhållandena, skall dock
finna, att felet i de flesta fall — jag säger icke alla — ligger hos den
hvite. Denne betänker ej, att han har att göra med alldeles oöfvadt,
vid. disiplin och strängt arbete ovant folk, utan fordrar af dem lika
mycket som af siua sedan åratal tränade arbetare. I stället för att
genom mindre strängt arbete, mera frihet och mildare straff söka vänja
dem vid arbetet och väcka håg att fortsätta detsamma, har han genom
sitt okloka och stränga förfarande afskräckt dem från alla vidare försök
i samma riktning. Så är förhållandet i många fall, men, såsom sagdt,
visst icke i alla, ty en del kuststammar äro till följd af
kommissions-handeln och andra orsaker så förderfvade, att de ej kunna förmås till
arbete, ens mot hög betalning.
Till dem deremot, som alls icke äro .omöjliga att lära arbeta, höra
Kamerunkoloniens inbyggare. Vi hafva sedan tvenne år haft
Bakwileh-miin i vår tjenst och på senare tiden äfven Bomboko- och Betikkafolk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
