Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtminstone för tillfallet, löst vår uppgift, sedan dessa trakter i första
band genom de vetenskapliga expeditioner, som utgått från Sverige, blifvit
i naturhistoriskt hänseende grundligare genomforskade än månget af
Europas gamla kulturländer. Jag anser dock, att just denna
omständighet gör en från Sverige utrustad antarktisk expedition nästan till en
bjudande nödvändighet. Hvar och en som sjelf deltagit i den
arktiska forskningen eller som, äfven i förbigående, tänkt öfver något de
vigtigare problem inom geografien, geologien eller geofysiken eller ock
inom läran om djurens och växternas utbredning på jordytan, måste
mångfaldiga gånger hafva stött på frågor, hvilka icke kunna lösas utan
undersökningar i de antarktiska trakterna, likartade med dem hvilka
med sådan ihärdighet år efter år pågått »i den höga Norden». Jag
ansåg derför att det tillfälle, som här erbjöd sig att få. en svensk •
antarktisk expedition till stånd, icke borde lemnas obegagnadt.
Jag reste derför till Göteborg för att i denna enligt min tanke
för vetenskapen i dess helhet och särskildt för forskningsarbetet i den
skandinaviska norden särdeles vigtiga fråga, rådgöra med frih. Dickson.
Med den erfarenhet jag eger om hans storslagna sätt att uppfatta
forskningsarbetet i norden, var jag öfvertygad om, att han skulle betrakta
frågan från samma ståndpunkt som jag. Innan jag redogör för det svar jag
erhöll, ber jag dock att i största korthet få lemna en historik af de
olika åsigter som varit gällande rörande geografiska och
naturvetenskapliga förhållanden i Antarctis.
Den • antarktiska frågan är vida äldre än den arktiska. / Frågan om
nordpolartrakternas beskaffenhet uppkom nämligen först på 1500-talet,
då engelsmän och holländare ville finna en kortare och säkrare
handelsväg till Kina och Japan än den som ledde omkring de af
spa-niorer och portugiser upptäckta och af dem beherskade delama.af
jordklotet. Förut tänkte man mycket litet på länderna vid nordpolen,
utan nöjde sig med tron att de vore alldeles is- och snöhöljda och
derför obeboeliga. Annorlunda förhöll det sig med trakten kring
sydpolen, med Terra Australis.
Redan de klassiska författarna sysselsatte sig dermed: Aristoteles
talar derom och efter honom Ovidius, Seneca, Plinius m. fl.
Ptole-mæus deremot egnade mindre uppmärksamhet deråt, derför att han
egentligen blott befattade sig med den verkligen kända verlden samt
föga bekymrade sig om de trakter, till hvilka hvarken greker eller
romare eller med dem förbundna folk framträngt. Hvad de äldre
författarna yttrat i ämnet upprepades af skriftställarna under det
första årtusendet af vår tidräkning, bland andra af Macrobius, hvilken
lefde i slutet af 4:e och början af 5:e seklet, och som i några korta
sentenser formulerade de inom den boksynta verlden gällande åsigterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
