Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lätt att fä åkdon och väl anordnade nattläger. Det är regel att åkdon
anskaffas af bönderna, hvilka bafva till åliggande att underhålla
skjutsen ; och för hvårje häst betalas 6 franska soldi för hvarje mil, så stor
som 6 af våra miglier. Finnas inga hästar vid sjelfva skjutsstationen,
så anskaffas de alltid af bönderna i granskapet. På dessa stationer
kan man äfven få nattherberge och finner rätt goda sängar. Men
födan är icke synnerligen god; den består af gåskött samt af salt eller
rökt svin- eller oxkött. På somliga ställen kan man likväl få ägg,
Bifiör och mjölk. Man dricker öl, kalladt »ula», ur trästånkor,
invändigt bestrukna med harts (pece). Detta »ula» är tjockt, svart och
rökigt.
Befordringssättet är beqvämt. Man åker i åkdon af flätade rör
med 4 hjul och med 2 hästar, spända i bredd vid skaklar af trä.
Vanligtvis brukar man resa under vintern på grund af de beqväma
slädfärderna på de tillfrusna elfvarna och sjöarna; dervid bildas på isen hela
rader af 10 till 15 slädar. Likväl är det icke utan faror. Man sofver
äfven på natten i släden, och till följd af dagarnas korthet är det
nödvändigt att tillryggalägga större delen af resan nattetid. Då händer
det, att de som somna in, till en början känna vissa smärtor i trakten
af njurarna, derpå följa dom ning i lederna och känslolöshet.
Der-jemte finnes en annan väsentlig fara: det är att isen brister och
släden med de resande sjunker i djupet...
Den tid, under hvilken man med trygghet fördas i Sverige på
isen, inträder icke förr än vid julen och räcker till omkring mars
månads slut. 1 början är isen icke tjockare än en handsbredd, men
är ändå säker; i april deremot, då den kan vara två alnar tjock,
är den mycket bedräglig och börjar att brista på sina ställen. 1
Danmark kan isen också vara ganska tjock, men är alltid farlig. Derför
kallar det svenska ordstäfvet isen i april för dansk is. Detta syftar
på danska nationens karakter, hvilken anses såsom falsk och föga att
lita på.» ’
En inrättning, som särdeles synes hafva intresserat den långväga
resanden, var de svenska milstolparna, och han egnar dem följande
skildring. »För att gifva underrättelse såväl om vägens riktning
som om huru mycket man deraf tillryggalagt och hvad som ännu
återstår, finnes i många landskap hvar fjerdedels mil utmärkt på olika
sätt invid vägen. I Skåne och i Halland nedsättas i jorden stenar af
fyra alnars höjd eller mer, på hvilka finnes inhugget konungens
namnchiffer under en krona och vidare angifvet miltalet, med halfva
och fjerdedels mil. 1 mera skogiga landskap, såsom i Småland, sätter
man upp stockar, fastade i fyrkantiga stenrösen; och i mera odlade
trakter förekomma milstolpar i form af pyramider eller kolonner med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
