Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trakten på Grönlands vestkust, der de anträffades 1884, på dagen tre år
sedan de skeppsbrutne lemnat det isflak, på hvilket de, efter skeppets
krossande bland driflsen, i närheten af Nya Sibirien, först räddade sig.1
Från Nordpolen till Afrika! Museet skall ega en god samling
från Madagascar, erhållen genom missionärer. Den var dock ej
fullständigt utstäld vid tiden för min vistelse i Kristiania. — Äfven för
den karakteristiska zulukaffer-samlingen har man norska missionärer
att tacka. Det kan förtjena nämnas, att en mycket betydande
kaffer-samling skall finnas vid missionsskolan i Stavanger. — Från vestra
Afrika komma dels en samling, köpt af en norsk missionär, som
verkar derstädes i ett amerikanskt sällskaps tjenst, dels en verkligt
betydande samling från Senegal, Liberia och Guldkusten. Hit hör en
egendomlig, 2 meter hög gudabild från den fordom mäktiga, men
genom långvariga krig numera nästan upprifna lilla Deh-stammen, i
norr från Liberia. Några andra, mycket märkliga, men mindre
gudabilder från samma håll komplettera samlingen. Den är en dyrbar
gåfva af det afrikanska handelskompaniets verkställande direktör,
konsul J. Wright, som sjelf planmässigt insamlat föremålen. Den
ve^t-afrikanska samlingen var ännu ej fullständigt uppstäld, hvarigenom
öfversigten försvårades.
Från Egypten eger samlingen en del moderna föremål. Det
bästa är dock, att museet eger en forn egyptisk afdelning, visserligen
ej stor, men just lämplig såsom del af ett etnografiskt museum. Den
innehåller, förutom annat, tre mumier, af hvilka den af H. M.
Konungen vid orientalistkongressen skänkta, är den vackraste.
Man får någon gång höra, att de försvunna kulturformerna ej
hafva något med etnografien att skaffa. De tillhöra arkeologien, säger
man. Jag får tillägga, att jag dock aldrig hört någon verklig
etnograf drifva denna egendomliga sats.
Ingen verklig arkeolog förnekar, att hans arbete ytterst går ut på
etnografiska resultat. Det är oftast blott materialets ofullständighet,
som skiljer honom från detta mål, .men så snart materialet blifvit
tillräckligt — och det växer ju ständigt — så att de etnografiska
slutsatserna ändtligen kunna dragas, då är man inne på det
etnografiska området. Der det arkeologiska materialet understödjes af ett
historiskt, der kommer man desto förr in på det etnografiska fältet,
1 Om föremålens härstammande från Jeanette finnes intet tvifvel, enär de bland
annat omfattade Jeauettes proviantlista, underskrifven af chefen, en förteckning öfver
Jeanettes båtar, diverse lemningar af klädespersedlar, bland hvilka ett par med
naranteckniugar af personer, tillhörande Jeanettes besättning, etc. Jfr Dansk
yrafisk Tidskrijt. Bd. 8, 1885—1886, sid. 49—51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
