Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upptäckten af Soden-sjön.
Af Georg Valdau.
För att undersöka öfre Bongelandets betydelse för handeln före*
tog jag en fard dit sistlidne juli. Bland arbetarna i kakaoplantagen
ä Bonge utvalde jag till bärare 10 Mapanja* och Bonjongomän, af
hvilka några deltagit i Knutsons och min färd 1885, såsom storäta*
ren Wokomia, Sam och ett par till. Som vägvisare tjenstgjorde
höf-dingen Nangelle i Bonge eller Bonga Malumba, som byns
fullständiga namn är.
Närmaste vägen dit jag ämnade mig gick öfver Bonga Lienni, men
-den ville Nangelle pA inga vilkor taga. Med Lienni hade vi nämligen
länge sökt komma i direkt handelsförbindelse, men Bongeborna hade
■hindrat Lienni att gå till faktoriet, emedan de funno det
fördelaktigare att sjelfva sälja Liennis olja till oss mot hundra procents
provision. Vi hade nu sedan en vecka tillbaka hållit Bongeborna
af-stängda från faktoriet för att tvinga dem till eftergift, men ännu hade
de ej gifvit med sig. Som Nangelle icke allenast är Bonges förste
höf-ding, utan äfven dess rikaste och driftigaste handlande, så var han
minst af alla böjd för en ändring i det bestående till Liennis förmån.
Han ville derför förhindra ett sammanträffande mellan dem och mig
■och påstod, att vi på Liennivägen omöjligen kunde komma öfver
Aleme, som svällt af regnen, och kanoter saknades. Som detta äfven
var sannolikt, och jag icke synnerligen höll på att just nu träffa
Li-■enni, beslöt jag att taga en omväg genom Bakundulandet.
Den 4 juli på morgonen aftågade vi från faktoriet och togo kosan
öster ut, med den 10 kilometer aflägsna byn Bavo Lieka till närmaste
mål. Stigen vi följde var som vanligt i detta land mycket smal och
krokig; nästan i sicksack slingrade den sig fram genom den täta, af
slingerväxter genom väfd§ skogen. Med hvarje år som går, antager en
dylik s. k. väg allt mer sicksackformen, ty det faller aldrig en neger
in att undanrödja ett träd, som fallit öfver vägen, utan han hugger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
