Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
monien kallades just »att slå fredstru mm au»1. Under den fredsperiod,
som derefter inträdde, var det förbjudet att bära något slags vapen,
men för gamla män var stadgadt, att de kunde få stödja sig på stafvar.
Man tänker härvid ofrivilligt på stafven i Miinchen-museet, fig. 34.2
För hvad ändamål de rikt snidade träspjuten, också med
Tiki-ornamentik användts, är ej bekant. Såsom vapen tyckas de flesta
hafva varit temligen oskyldiga.
Såsom vi sett, finnas många dunkla punkter i de här behandlad?
ögruppernas etnografi att utforska. Att på teoretisk väg lösa en så
intrasslad fråga som »paddel»-frågan, låter naturligtvis ej göra sig, men
då de flesta etnologer ej synas vara fullt belåtna med »paddel»*teorien,
har jag ansett en utförligare granskning af skälen för och emot just i
denna fråga vara motiverad. Sin slutliga lösning får hon naturligtvis
först genom noggranna efterforskningar på ort och ställe, men dessa
måste företagas snart. Kanske är det redan för sent.
Det gifves ännu ett ornament, som förtjenar ett skärskådande, då
utan tvifvei itfven här föreligger en utvecklingsprocess, som i mycket
är analog med den förut behandlade.
Ornamentet* är relativt enkelt och dess
förekomst, såsom det synes,
jemförelse-vis sällsynt. Imellertid har jag lyckats
uppspåra tillräckligt många prof deraf,
för att det karakteristiska deri skall
klart framstå.
Ornamentet förekommer i sin
renaste form i två nästan paralleln rader
på ryggen af en gudabild af trä i museet
i Mtinchen. Bilden bär nummern 2811
och kallades då jag såg den (1881)
»Götze aqs Neu Seeland», tydligen en
uppgift från äldre tider. Såväl
detaljer i ansigtsbildningen (ögonens,
öronens och munnens form), som framför
allt ornamentet på ryggen, peka imel-
lertid mot Hervey öarna säsom bildens Pig „ ornament Pjrmen af «.«dabiMMr,
härkomstort; jag vore benägen att spe- Rarotongai?). Munchen N:o am. — (Vs).
cielt hänföra den till Rarotonga och att anse den vara en bild af
Tangaröa.
Bildens form närmar sig något fig. 1, från Basels Missionshaus
1 W. Gill, Myths, p. 293.
a Om Miga stafvar jemfor for öfrigt Waitz-Gerlånd, VI, p. 391—393.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
