- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 12 (1892) /
165

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

missionens skolor fått göra bekantskap med saxen och tvålen, tvenne
lyxartiklar, som för santalen i öfrigt äro af tämligen okändt värde.
Dock raka sig männen allmänt och bära blott mustascher; att bära
helskägg anses som otrohet mot nationaliteten och ådrager den
skägg-beprydde binamnet ’turuk’ (= muhammedan), ett förhatligt
smäde-namn.

De gamle säga, att santalema i förra tider aldrig brukade smycka
sig med annat än blommor, en prydnad, som de unga qvinnorna också
nu för tiden flitigt och med smak använda. De sticka blommorna
— helst röda och hvita — i sitt svarta hår, hvaremot männen sticka
dem bakom örat eller binda dem i änden af hårtofsen från hjässan, när
de gå till dans.

Af andra prydnader bruka qvinnorna armringar (särskilda för
under- och öfverarmen), fotringar af två olika slag, tå- och fingerringar,
öronringar och halsring (af två olika former och benämningar). Alla
dessa prydnader äro af en simpel metallblandning och förfärdigas ej
af santalerna, utan af en låg hindukast. Särskildt arm- och fotringama
äro i hög grad klumpiga och tunga, så att de för en europé synas
långt mera vara tortyrredskap än något annat. Detta tyckas ock de
mera upplysta santalerna hafva insett, hvarför de alltmer hafva aflagt
dem på senare tid. Man kan dock ännu få se en och annan qvinna
med 4—5 armringar, den ena ofvanpå den andra, så att hon
bokstaf-ligen ej förmår hålla armen fritt, utan måste stödja den mot höften;
ty hvar och en af dessa pjeser är 3—4 cm. i bredd såväl som
tjocklek och gedigna, ej ihåliga. Fotringarna, som de med stor smärta
draga öfver fotknölarna, när de första gången påtagas, väga hvardera
1 ser (= 1 kilogram). Har man då ett par på hvardera foten, så blir
gången hvarken lätt eller graciös. Ett slags tåringar hafva ofvantill
en liten hylsa, hvari ligger en småsten eller ärta, som skramlar när
foten röres — det är fint! Halsringen är vid, så att den hänger ned på
bröstet, och är något utsirad, öronringarna äro ock af olika storlek;
flickor bära stundom 6 på hvardera örat, instuckna utefter örats
ytterkant. Dessutom låta qvinnorna tatuera sig på bröstet och på
underarmen.

Ungt folk af båda könen pryda sig gärna med färgad tråd, som
de fläta samman och binda kring öfverarmen; en tofs eller en
mäs-singsring eller några små snäckor nedhänga i trådens ena ände.
Gossar bära ock ett slags simpel armring af mässing eller järn kring
hand-lofven; och ett »pärlband» (af genomborrade fruktstenar eller snäckor
eller glaspärlor) bär enhvar gärna kring halsen, oafsedt ålder och kön;
eljest hafva männen inga prydnader, undantagandes en simpel
fingerring af mässing eller en tåring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1892/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free