- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 14 (1894) /
106

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och mindre tillflöden till Ndian floden och slutligen deæ öfre lopp,
som bär namnet Mana, öfvertvärat flera djupt nedskurna erosionsdalar,
n&tt högre och högre upp och befunno oss nu i Vekoka mer än 600 m
öfver hafvet. Den 2 april fortsatte vi till Kuma by och erhöllo där
vägvisare till Lifenja, som vi uppnädde vid middagstiden, och voro nu
inne i Batanga-landet. Här stannade vi öfver denna och följande dag,
för att låta bärarna hvila ut efter de föregående dagarnas
ansträngningar, skaffa oss upplysningar om det okända land, som vi nu hade
framför oss och, hvad som var viktigare, söka erhålla cn vägvisare,
som kunde föra oss vidare mot norden.

Vid Vevoka ändrade landskapet karakter. Snårskog började
ersätta urskogen, som allt mera aftog och i trakten af Lifenja alldeles
upphörde. Undervegetationen i dessa trakters snårskogar var till stor
del bildad af gräsarter, hvilka ofta uppträdde dominerande. Savanner,
hvilka man uppgifvit skulle finnas här, kunde det dock ej på minsta
sätt blifva tal om. Oljepalmer började åter uppträda, och i trakten af
Lifenja voro de ymniga. Äfven terrängförhållandena ändrades. De
betydliga stigningar, som under de föregående dagarna vållat oss stora
svårigheter, upphörde, och vi kommo ut på ganska jämn mark, som
visserligen här och där var genomskuren af djupa erosionsdalar, men
som kunde betraktas nära nog som en högplatå.

Byn Lifenja, den största vi påträffade under resan, bestod af 84
hyddor, af hvilka dock flera befunno sig i fallfärdigt tillstånd.
Höf-dingens hydda, i hvilken ett par rum ställdes till vårt förfogande, var
den största jag sett och förtjenade med hänsyn till negerförhållanden
att kallas ett palats. Den utgjordes af en helt och hållet kringbyggd
gård, på hvilken ett par hyddor voro uppförda. Men var höfdingens
bostad något i sitt slag storartadt, så var däremot inredningen allt
annat än palatslik. Hela möblemanget utgjordes af de allmänt
brukliga, af bambustänger förfärdigade sofbritsarna eller sofforna, som här
voro väl låga och alldeles för smala. En planritning af höfdingens
palats återgifves på följande sida.

Med kännedom om negerns vana att aldrig fjäska, drogo vi icke
genast fram med begäran om vägvisare, men när vi slutligen vidrörde
denna ömma sträng, blef det oro i lägret. Höfdingen lät hem ta sitt
af en mindre elefantbete förfärdigade signalhorn, och med några
skrällande trumpetstötar kallade han folket till öfverläggning eller, för att
begagna ett i dylika fall vanligt uttryck, till »palaver». Utgången däraf
blef för oss ogynnsam. Skulle man tro de historier, som uppdukades,
borde det okända landet framför oss vara en fullständig ödemark med
täta, ogenomträngliga skogar utan byar och stigar. Här hade vi ingen
utsikt att kunna genomdrifva våra planer, och den 4 april skuddade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1894/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free