Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stundom hos negerkranier, men allmännare hos europeiska och i
synnerhet allmänt hoe slaviska kranier.
D:r Mies och geheimr. Virchow yttrade sig med anledning af
föredraget, den senare för att försvara den gamla termen crista gent
emot den moderna torus.
Herr Virchow höll ett längre föredrag om dvergraser. Tal., som
böljade sin öfversikt med de afrikanska dvergfolken, framhöll
skillnaden mellan de af Schweinfurth först bekantgjorda »Akkas» frän öfre
Nilen och de frän andra trakter af Afrika kända dvergfolken och
opponerade mot att benämningen Akka, såsom skett t. ex. med de af d:r
Stu him ann till Europa öfverförda representanterna af ett annat folk,
tillämpades på de afrikanska dvergama i allmänhet. rAkka» vore ett
helt och hållet lokalt namn. De här ifrågavarande kallade sig själfva
JEw-we eller Ewéh. Något ethniskt samband funnes icke mellan de
Öfver den afrikanska kontinenten sporadiskt förekommande
nomadhorderna, och det vore därför riktigast att benämna hvar och en med
dess särskilda lokala namn. Närmast de vid öfre Nilen boende Akka hade
man de möjligen med dem identiska Tikki. Långt söder ut från dessa,
vid Ruvenzori, hufvudsakligen vid Ituri, 6tröfvade de nämnda Ew-we
och ännu längre söder ut, i det egentliga Kongo-området, hade man
Batua. Längst nere i söder komme Buschmännen. Att skilja dessa
dvergfolk från de egentliga negrerna på grund af hårets beskaffenhet
och hänföra dem till en särskild grupp: knipphåriga (biischelhaarige),
vore ett misstag. Håret växte icke i isolerade knippen, utan voré
endast något starkare spiralrulladt än hos de öfriga och i följd däraf
rullade sig angränsande hår samman i knippen, så att det såge ut som
om dessa vuxe isolerade från hvarandra. Som exempel på verklig
knipp-hårighet anfördes däremot Bedja folket i N. O. Afrika. — Tal. ansåg att
dvergfolken stode de egentliga negrerna i Central-Afrika helt nära.
Han redogjorde utförligt för sina undersökningar rörande de
Stuhl-mannska individernas hudfärg. Den vore ljusare, än vanligen är fallet
hos de egentliga negrerna, men visade därjämte särskilda
egendomligheter. Färgen ändrade sig nämligen och blefve mörkare, om huden i
följd af vissa böjningar på kroppen sammandroges på något ställe,
men blefve däremot ljusare på de partier, där huden blefve mera
sträckt och spänd. Tal. förklarade, att dessa skiftningar berodde på
reflexer mot den glänsande huden, och glansen åter härrörde från
den synnerligen stora rikedomen på talgkörtlar. Dessa stå så tätt, att
de på många ställen alstrade ljusa färgtoner. Man ser dem vid
betraktande på nära håll skimra igenom som hvita punkter. En annan
egendomlighet var, att intet spår af pigmentering funneä å händernas
insida och på fotsulorna. Färgen vore å dessa delar fullkomligt lik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
