Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åtskilliga rubbningar, hvilka jag, på grund af att klinknaglarna synas
kvarligga i orubbadt läge, är benägen att antaga hafva skett innan båten
fullständigt multnat. Att börja med äro bakbenens tåleder,
mellan-fotsben och ena kanonben flyttade från sina naturliga platser. Men
ändå underligare ter det sig vid hästens framdel. Medan benen i
ofri gt ligga fullt naturligt, äro högra skulderbladet och öfverarmsbenet
flyttade framför hästens hufvud. Och för att göra det hela ännu mera
gåtfullt, lågo snedt öfver skulderbladets nedre del en hop små
bly-fyllda bronspaljetter, hvilka tydligen setat på en läderrem i täta
tvärrader, fyra i hvar rad. Spår af denna paljettprydda läderrem syntes
äfven vid sidorna af skulderbladet, jämte en hop små tunna
bronsbeslag i form af smala ribbor med nitar genom ändarna. Dessa spår
sträckte sig längs hela ena sidan of öfverarmsbenet. Denna läderrem
måste således hafva varit hel ännu sedan skulderbladet kom på sin
nya plats. Den bar sannolikt tillhört grimman; åtminstone har jag
på Björkö en gång funnit en på detta sätt utstyrd grimma.
Huru hafva nu dessa omflyttningar af skelettdelar kunnat gå
till? Att någon afsiktlig stympning af hästens extremiteter skulle egt
rum, är ej tänkbart, ty dels borde då några märken efter eggjärn
synas på de omflyttade benen, dels är det i hög grad osannolikt att
man Bkulle företagit sig att preparera det ena skulderbladet och
dit-hörande öfverarmsben. Det återstår knappt någon annan förklaring,
än att omflyttningarna vållats af något rofdjur, som inträngt i grafven,
medan ännu såväl båtplankor som remtyg voro i behåll. Men denna
förklaring för flyttningen af de nämnda benen torde förutsätta att
båten varit täckt af något slags tak, som hållit ett tomrum öppet
mellan båtens botten och den påkastade fyllningen. Och häri ligger
den egentliga vikten i det nu omtalade förhållandet. Då intet spår
af tak finnes, får man sluta Big till det från andra företeelser.
Förklaringen af menniskoskelettets läge kräfver också samma förutsättning.
Midt på hästens ryggrad, just vid gränsen mellan rygg- och
länd-kotorna, låg ett selbågsbe8lag af brons. Det är af en ovanligare typ,
gjutet i två halfvor, som hopnitats. Mig veterligen har förut blott ett
af denna typ anträffats, nämligen år 1882 i en af Vendel-grafvarna.
Läget är af intresse, då det bestyrker det gamla antagandet, att dessa
beslag hört till selbågen. En gammal gissning att de skulle varit
»sadelbomsbeslag», motsäges bland annat däraf, att det i grafven n:o
2 blott förekommer hos den ena hästen, medan den andra, invid
hvilken sporrar och stigbyglar ligga, saknar detta beslag. De verkliga
sadelbeslagen, af hvilka delar funnits såväl i grafvar vid Vendel som
på Gotland, hafva för öfrigt ett helt annat utseende.
Bland öfriga fornsaker i denna graf äro att märka en fållknif,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
