- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 15 (1895) /
234

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller knutrader, som ofta förekomma å spännen och andra prydnader.
Då dessa knutar äro ett af de oftast förekommande motiven i vår nu
omhandlade periods ornamentik (de förekomma bland annat å det
förgyllda b&gspännet i det äldsta Tunafyndet; man jämföre för öfrigt
t. ex. midtlinien å den lilla ovala spännbueklan Sv. Forns. fig. 434),
vore tänkbart, att äfven hårknuten å de nu anförda kvinnobilderna
vore blott ett ornament. Men saken kan äfven hafva ett annat
sammanhang. Min rotfästa öfvertygelse är att all ornamentik
ursprungligen haft någon betydelse.[1] Dessa ofta återkommande knutrader å
spännena t. ex. kunna hafva haft någon symbolisk betydelse, kunna
ursprungligen hafva varit något slags skyddande amuletter, bvilkas
skyddande egenskap varit beroende på någon historia, den vi ej känna.
Det är en gissning, jag medger det, men en gissning, som ej är så
alldeles gripen ur luften. Sådana skyddsornament, om jag så får
uttrycka mig, förekomma ej sällan i naturfolkens tatueringsmönster,
till och med ännu i dag hos högt stående kaster i Indien. Vore det
då otänkbart, att de kunde vara öfverflyttade äfven på lösa prydnader?
Vaughan Stevens’ epokgörande undersökningar öfver
trollmönstren hos Orang Semang på Malika[2] visa just, huruledes hvarje tecken
å de bambukammar kvinnorna bära har sin gifna betydelse och
egenskap att skydda mot någon viss sjukdom eller något annat ondt, och
huru kvinnorna, som ständigt ega ett stort förråd af kammar i olika
mönster, omvexla i valet af de kammar, som skola bäras vid olika
tillfällen, allt efter som de anse den eller den faran hota. Det synes
mig med dessa och otaliga andra exempel för ögonen ej alls
osannolikt, för det första att, såsom jag ofvan antydt, de nämnda
knutornamenten kunna haft någon viss betydelse, och för det andra, att de af
detta skäl till samma kraft och verkan efterhärmats genom
håruppsättningen. I sådant fall skulle modet åtminstone en gång hafva
haft en efter den tidens åskådning förnuftig orsak. Vi hafva möjligen
här ett spår, som ej är oförtjent af att följas.

Som vi sett, löser visserligen Tuna-fyndet ingalunda alla de
spörsmål, som Ulltuna- och Vendel grafvarna framkallat, men det tangerar
lösningen mycket nära. Ett ej obetydligt om råde återstår att undersöka
i de nu beskrifna grafvarnas omedelbara närhet. Möjligen lyckas det
mig att nästa år, då meningen är att dessa undersökningar skola
fortsättas, finna klarare uppslag i de frågor det här gäller.



[1] Jfr. Stolpe, Utveeklingsföreelser i naturfolkens ornamentik. Ymer 1890,
sid. 193—250.
[2] Hrolf Vaughan Stevens. Die Zaubennuster der Örang Séroang. Zeitschr.
f. Ehtnol. 1893, sid. 71—100.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1895/0248.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free