Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kade kurvorna i schemata visa. Tänka vi oss någon faktor gynnande
eller hämmande inverka på hela befolkningen, likformigt på alla dess
individer, så kommer detta icke att inverka på kurvans form, utan
endast förskjuta densamma i den ena eller andra riktningen;
frekvensmaximum kommer att svara mot ett annat värde å abscissan, och
kurvan bibehåller för öfrigt sitt typiska utseende.
Utgör åter det föreliggande antropologiska materialet en
blandning af tvenne skilda element, med hvar sin binomialkurva, med olika
medellängd, olika frekvensmaxima, så kommer detta att visa sig i
den gemensamma kurvans form på olika sätt, ifall de båda elementen
äro lika manstarka eller de i olika proportion ingå i blandningen,
ifall deras frekvensmaxima ligga nära hvarandra eller långt skilda.
Antaga vi en likformig blandning af tvenne raser, hvilkas kurvor
representeras af de punkterade linierna (a och b i fig. 3 och 4), så
är det tydligt att uti blandningen procenttalet individer af en viss
kroppslängd kommer att utgöra aritmetiska medium mellan de båda
komponenternas motsvarande procenttal, eller med andra ord att den
gemensamma kurvan löper på halfva höjden mellan de båda
komponenternas. Ligga dessas frekvensmaxima tillräckligt långt från
hvarandra (fig. 3), så återfinna vi dem båda på sina platser i
blandnings-kurvan, som sålunda får tvenne spetsar men därjämte blir lägre och
bredare. Ligga däremot de ursprungliga kurvornas maxima nära
hvarandra, så försvinna dessa spetsar, den sammansatta kurvans topp
ligger emellan de båda andras; dess bredd, dess tillplattning ger dock
alltid en antydan om dess härkomst (fig. 4).
Ingå däremot de båda elementen i olika proportion i blandningen,
såsom fallet är i fig. 5, där den högväxtare rasen endast utgör */a af
totalsumman, så finna vi den resulterande kurvan ega ett
frekvensmaximum, motsvarande det öfvervägande elementets; den mindre
komponenten ger sig hufvudsakligen tillkänna genom en afsats på
blandningskurvan, ett relativt frekvensmaximum.
Har en befolkning framgått genom en blandning af 3 eller flera
olika element, bli förhållandena naturligtvis i hög grad komplicerade,
och kurvans form kan bli omöjlig att i detalj tyda. De enskilda
faktorerna måste emellertid verka på samma sätt, som nyss antydts.
Från de olika inskrifningsområdena torde vara nog att meddela
ett urval af de mest typiska kurvorna (fig. 6). De öfriga
öfverens-stämma i hufvudsak med dessa, och de smärre variationer i annan
riktning, som åtskilliga visa, erbjuda föga intresse, då jag icke kan
lemna något som helst bidrag till deras förklaring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
