Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det faller genast i ögonen att ingen af föreliggande kurvor,
hvarken den för hela Sverige (fig. 1) eller de olika områdenas, fullt
motsvarar binomialtypen; de äro alla för tillplattade och visa här och
hvar oregelbunda utsprång och afsatser, hvilket, som vi sett, antyder
en bristande homogenitet hos befolkningen. Därmed är icke sagdt,
att dylika oregelbundenheter bevisa en blandning af olika raser; det
kan också hända, att olikartade element inom ett folk uppkommit
genom inverkan af någon af de faktorer, hvarom ofvan varit tal; ett
område t. ex. hvars ena del ligger vid kusten, den andra uppe i
landet, af hvars befolkning en del är sjöfarande, en annan del
åkerbrukande, kan mycket väl visa tvenne olika typer, som dock under
tidernas lopp utvecklat sig från en och samma stam. Innan man
ur en kurvas form sluter sig till en rasblandning, är man därför
skyldig att först taga i öfvervägande, huruvida några yttre
modifierande inflytanden kunna spåras, som träffat någon viss del af
befolkningen och lemnat de öfriga oberörda. Det torde emellertid
bli svårt nog att på så sätt förklara alla de olika karaktererna i våra
kurvor, och det återstår alltid tillräckligt för att berättiga tanken på
rasblandningar.
De mindre taggarne och haken i kurvorna kunna möjligen trots
materialets storlek bero på tillfälligheter. Men återkomma de år
efter år på samma ställe af en kurva, eller visa flere olika områdens
kurvor alldeles samma oregelbundenheter, så har man svårt att tro
på en ren slump; de ega då sannolikt någon djupare grund. För
närvarande skall jag inskränka mig till att påpeka några af de
viktigaste punkterna i kurvornas form.
På kurvan för Norrbottens fältj:s inskrifningsområde (a) ligger det
absoluta frekvensmaximum vid 1,65. I detta afseende är Norrbotten
enastående, men ett relativt frekvensmaximum på detta ställe, en lägre
spets eller åtminstone en afsats, träffa vi i nära halfva antalet
områden (se t. ex. Helsinge reg. (b) och Vermlands faltjäg. (d)), och det
framträder äfven i kurvan för hela Sverige (fig. 1). I Norrbotten
vill man ju gärna tänka på den omtalade invandringen från norra
Finland, där medellängden som nämndt är 1,66 9. — Men då vi
återfinna denna spets i vissa af Sydsveriges kurvor (t. ex. Kalmar reg.),
kunna vi ej nöja oss med denna förklaring. Vid 1,7 o, där hela
Sverige äfvensom 24 af de 30 inskrifningsområdena hafva sitt
absoluta frekvensmaximum, ligger i Norrbottenskurvan endast ett relativt
maximum; det öfverträffas i höjd af spetsen vid 1,6 5.
Kurvan för Helsinge reg. (b) visar en stor afsats, motsvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
