Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällsynt. Marin: arktiska Amerika, Grönland, Spetsbergen, Karahafvet.
Finmarken, Ostkap.
32. Triceratium arctkum Bbightw.
Sällsynt. Marin: Grönland, Spetsbergen, Karahafvet, Finmarken.
33. Trachyneis aspera (Ehrrnb.) Cl. fl vulgär is Cl.
Ej sällsynt. Marin: arktiska Amerika, Grönland.
34. T. aspera (Ehrenb) Cl. fi intermedia Grun.
Ej sällsynt. Marin: Grönland, Spetsbergen, Frans Josefs land, Karahafvet,
Finmarken, drifis (Nathobst).
35. Navicula {Schizonema) sp.
Denna ännu icke närmare bestämda, mycket småcelliga, marina form
utgjorde hufvudmassan af diatomaceerna. I Ishafvet finnas ilera till gruppen
Schizonema hörande Navicula-arter.
Af ofvanstående uppräkning framgår, att i bojen funnos minst 35 diatomace’
former, af hvilka alla utom 4 lefva i salt eller bräckt vatten; 2 af
sötvattensfor-merna (Hantzschia amphioxys och Navicula ) kunna äfven förekomma i
bräckt vatten. Beträffande de marina arternas lefnadssätt kan nämnas, att de
dels utgöras af sådana, hvilka lefva fastsittande på alger och andra föremål
:t. ex. Syntdra af finis, Rhabdonema arcuatum, Achnanfes , Podosira,
Schizonema), dels fritt lefvande arter såsom -, Diploneis-,
och Amphora-axier ; Biddulphia aurita är en neritisk planktonform. De fuuna
formerna äro dels litorala (i Ishafvet säkerligen oftast sublitorala), dels förekomma
de på djupare vatten. Hvad de mycket fåtaliga söt vattensformer na angår, så
hafva dessa sannolikt kommit in i bojen på samma sätt som mossorna. Bland
mosstufvorna på Beeren Eilands bergssluttningar, som höllos fuktiga af
nedsipp-rande vatten, fann Lagbhstedt1 * * Hantzschia amphioxys vara en af de vanligast
förekommande diatomaceerna; sannolikt är därför, att de exemplar af denua art,
som funnos i bojen, härstammade från någon liknande lokal på Kung Karls land.
Äfven de öfriga sötvatten sarterna förekomma sannolikt på Kung Karls land,
eftersom de finnas t. ex. på Frans Josefs land.
Tre af polarbojens fyra sötvattensarter (.amphioxys,
Pinnula-ria lata och P. streptoraphe fl styliformis) förekommo äfven bland det slam, som
1898 års svenska polarexpedition insamlade på drifis mellan Spetsbergen och
Grönland, och som Clevb * på goda grunder anser härsamma från någon
flodmynning i norra Ryssland eller Sibirien. Af de i bojen funua marina arterna
äro alla med undantag af en eller två* förut bekanta från Ishafvet; de flesta
förekomma vid Spetsbergens (21 former) och Grönlands (23 former) kuster; 19 former
äro kända från Kariska hafvet och lika många från Finmarken; 12 former hafva
iakttagits vid Cap Wankarema eller vid Ostkap.4 Antager man, att de diatomaceer,
som till äfventyrs kommo in i bojen kort efter det den fallit i hafvet, icke sedan
till största delen blifvit bortsköljda och ersatta med andra (hvilket emellertid,
såsom längre fram skall visas, är mycket möjligt), så visa dessa siffror, att bojen
1 N. Lagkhstedt, Sötvattens-diatomaceer från Spetsbergen och Beeren Eiland,
sid. 4, Bih. t. K. Sv. Vet. Akad. Handl. Bd I (1873).
* Mikr. unders, af stoft, sid. 129.
1 Dessa finnas i Nordsjön.
4 Nästan alla af dessa äro äfven fonna vid Spetsbergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
