Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grund af ofvan antydda förseelser; hans hustru var då icke död, som förf.
uppger f sid. 1(571, utan hon lämnades jämte de yngsta barnen kvar i Portugal, och
Columbus återsåg henne sedermera aldrig. Att konung Johan II är 1488
bemödade sig om att vinna Columbus och därvid lofvade honom skydd mot
portugisiska myndigheternas ingripande, berodde utan tvifvel därpå, att konungen
befarade, att Columbus i besittning af Toscankllis karta kunde bli en farlig
konkurrent i sträfvandet att sjöledes uppnå Indien.
Att Columbus bidragit till spanska juntans i Salamanca afstyrkande
utlåtande rörande färden öfver oceanen genom att stödja sina argument på
bibelcitat o. s. v. (sid. 167), är knappast riktigt; att juntan afstvrkte färden berodde
nog på rent kosmograüska skäl. Just genom sina religiösa motiv och argument
har Columbus vunnit den högre spanska hierarkien och därmed äfven drottning
Isabella för sina syften. Columbus’ religiösa »fantasier» ha så långt ifrån lagt
hinder i vägen för hans planer (jmfr. sid. 167), att de tvärtom i hög grad
befordrat hans upptäckareintressen i Spanien; utan att ge sin färd en religiös och
kyrklig prägel hade han sannolikt aldrig erhållit spanska regeringens hjälp.
Man har visserligen pastatt, att Columbus under sin väntetid i Spanien
skulle vändt sig till bl. a. äfven signorian i Venedig (jmfr sid. 167), men
de-nvaste arkivforskningarna ha ej lämnat ringaste bevis härför. Däremot är det
säkert, att C. haft Frankrike i sikte och alt hans broder Bartolombo verkat för
honom i London. Förf. uppger efter Harbissb, att omkostnaden för de 3 små
spanska fartygens utrustning i Palos skulle kostat Castilien 336 500 francs i nuv.
myntvärde (sid. 168); emellertid har Sophus Ruge verkställt en noggrann utredning
i denna sak och tvärtom funnit, att kostnaderna för hela den lilla expeditionen
endast uppgått till den blygsamma summan af 1140 000 maravedis eller 29 184
mark enligt nuvarande myntvärde. Att Columbus pä sin färd öfver oceanen först
af alla observerat magnetens deklination, kunde tydligare framhållits (sid. 169).
Efter skildringen af Columbus’ öfriga resor, af de s. k. små upptäckarna, samt
eröfringen af Mexiko redogör förf. i korthet för upptäckterna vid Nordamerikas
västkust (sid. 188—190). Dessa ha gjorts till föremål för en ingående
undersökning af G. Davidson, The discovery of Ilumboldt Hav (Procecd. geogr. soc. of
the Pacific II, 1891); enligt densamma kom Cabrillo 1542 ej längre än till Kap
Mendocino (40° 29’ n. lat.), icke till 43° n. lat. (sid. 189), och Drake nådde år
1579 icke San Franciscobukten (sasom uppgifves sid. 190), utan gick till ankar vid ’
Chetko cove (42° n. lat.); San Francisco Bay upptäcktes först 1769 genom en
iand-expedition. Beträffande upptäckter i södra delen af Sydamerika (sid. 201)
omnämner förf. den bekanta flygskriften Die Neuwe Zcitung aus Presilg Land»
(ibid. not 1). K. Haebler fann 1895 i Fuggcrska arkivet en handskrifven kopia
af flygskriftens mycket omstridda text (Zeitschrift der Ges. f. Erdk. XXX).
Härigenom fastställdes, dels att det här icke är fråga om en »tysk af en
italiensk i Lissabon skrifven berättelse», som förf. ännu tror (sid. 201, not 1), utan
det är en tysk originalberättelse af en VVelsers handelsagent på Madeira, en
berättelse, som öfver Antwerpen nådde Tyskland och trycktes i Augsburg; dels visar
Haeblers kopia att brefvet tillhör år 1514: »wisst, das auf 12 okt. 1514 ein Schiff
aufs Presillandt hie ankomen ist.» Artalet fattas i tryck. Innehållet afser en
upptäcktsresa af tvenne fartyg, som utsändes af Nuno Manuel och Christobal
de IIaro ar 1514 (icke 1508, som förf. förmodar, ibid.), för att utforska
Sydamerikas ostkust utöfver Laplatamynningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
