Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÖOO-TALETS SVENSKA KARTOGRAFISKA ARBETEN. 135
Någon ordinarie landtmätare fick emellertid öfre Norrland icke
förfän 1661, då JOHAN PERSSON GEDDA utnämndes till landtmätare
i Öster- och Västerbotten. Här tjänstgjorde han under flera år^
och det finnes från hans hand i behåll flere goda kartor öfver olika
socknar, såsom öfver Umeå och öfver Löfånger (1661), öfver
Burträsk och Skellefteå (1664) samt öfver Bygdeå, Löfånger och Umeå
(1666).l Sistnämnda år kallades han därifrån till inspektor öfver
landtmäteriet och tjänstgjorde jämväl som landtmätare i Uppland.
Han deltog också i en landtmäterikommission till Ingermanland.
GEDDA afled år 1680.
Någon fullständig geografisk karta öfver Västerbotten och
Lappland från i6oo-talet har jag ej påträffat.
Det anförda är endast afsedt att söka gifva en föreställning
om den omfattning, som jämväl den geografiska mätningen och
kartläggningen ägde, men afser ingalunda någon fullständighet.
Det är för öfrigt att märka, att det i landtmäterikontoret
förvarade kartmaterialet ej lämnar en fullständig bild af kartarbetets
omfattning, då ett icke obetydligt antal geografiska kartor synes
hafva förkommit eller bortlämnats åt andra håll, samt då flere
geografiska kartor aldrig hafva inlämnats i kontoret af
landtmä-tarne utan blott finnas i de olika länens landtmäterikontor.2
Som af den föregående öfversikten framgått, härleda sig en
stor del af de bästa landskapskartorna från i68o-talet. Vid denna
tid sker också ett stort uppsving i kartarbetet, som man kan
datera från den 25 oktober 1683, då CARL GRIPENHJELM erhöll
kunglig fullmakt som direktör öfver landtmäteriet.
Det var tydligen reduktionens behof som kraftigast hade väckt
KARL XT:s uppmärksamhet på landtmäteriet och hans intresse för
detsamma. Så hade han redan tidigt förordnat en särskild landt-
1 L. K. A., kartboken Y 131.
2 Så saknas t. ex. i lantmäterikontorets arkiv, som vi ofvan sett, de äldsta
kartorna öfver Västmanland, HOFVENII och CARLSTENS, hvilka däremot finnas i Västerås.
- Man får vidare ihågkomma, att det äfven finnes en del på privat väg tillkomna
kartor. Så berättas det om den förutnämnde biskop RUDBECKIUS, att han under sina
resor inom sitt stift med egen hand ritade kartor samt författade geografiska
beskrifningar öfver ganska många socknar och antog en skicklig man, som fullbordade detta
arbete, så att 1633 fullständiga kartor och beskrifningar öfver alla stiftets socknar
funnos i arkivet. DAHLIN, anf. arb., sid. 54. - Flere af RUDBECKH kartor förvaras i
Västerås läroverks bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
