Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAREKFJÄLLEN. 147
föremål. Men af hela Lappland är den ej något synnerligen stort
stycke, endast omkring 2 %.
Upptäckten af detta fjälland är af jämförelsevis ungt datum.
Dock synes man redan på sjuttonhundratalet hafva haft klart för
sig, att mycket höga fjäll funnos i Lule lappmark, ty man visste,
att stora massor evig snö lågo på dem1. Det högsta berg inom
Sverige, hvars höjd då blifvit bestämd, torde hafva varit Areskutan.
Den bekante botanisten GÖRAN WAHLENBERG uppmätte emellertid
1807 under en resa mellan Kvickjock och Norge höjden af
Sulitälma och fann den vara 5 796 pariserfot (= i 883 m.), ett resultat,
som senare mätningar nära bekräfta. Detta var 400 m. mera än
Åreskutans höjd2. Efter den tiden ansågs Sulitälma för Sveriges
högsta berg. Likväl har redan WAHLENBERG lagt märke till den
betydliga höjden af fjälltrakten norr om Kvickjock. Då han befann
sig på Almajalos, granskade han horisonten med BORDA’S cirkel,
»för att ungefär finna de fjällens höjd, som voro i sigte», »Jag
blef förundrad», säger han i sin berättelse,3 »att öster om
Vastin-jaure finna bergspetsar, som till och med öfverstiga horisontal-linien;
de äro belägne inom Sirkas-Lapparnas gräns, men som icke någon
visshet kunde erhållas om deras namn, blef icke heller höjden
tagen.» Att det var några fjäll i Sarjektrakten, som WAHLENBERG
såg, torde häraf med säkerhet framgå.
Ehuru WAHLENBERG sålunda tydligen uppmärksammat denna
fjälltrakt, har dess stora höjd dock först genom de arbeten, som för
Norrbottens läns kartverk utfördes på 1870- och i88o-talen, blifvit
känd. Genom en år 1879 af kartografen BUCHT utförd
barometer-afvägning konstaterades, att en af topparne bland dessa högfjäll,
Sarjektjåcko, är omkring 200 m. högre än Sulitälma4. Därjämte
upptäcktes åtskilliga andra toppar i samma trakt, hvilkas höjder lågo
mellan dessa båda bergs. Efter den tiden ansågs under några år
Sarjektjåcko vara Sveriges högsta topp, tills Kebnekaises något
större höjd upptäcktes.
1 Jmfr N. MARELIUS, Om land- och fjäll-ryggarne i Sverige och Norrige. K. V.
A:s Handl. 1771, sid. 182, samt TORBERN BERGMAN, Physisk Beskrifning öfver
Jord-Klotet. Stockholm 1773-74-
2 Den topp, hvars höjd WAHLENBERG bestämde, låg dock på den norska sidan
om riksgränsen, men nästan lika höga finnas på den svenska sidan.
3 Berättelse om Mätningar och Observationer för att bestämma Lappska fjällens
Höjd och Temperatur vid 67 graders polhöjd. Förrättade år 1807, sid. 36. Sthlm 1808.
’ * Jämför P. G. ROSÉN, Hvilken är den högsta punkten i Sverige? Svenska sällskapet
för antropologi och geografi, Geografiska sektionens tidskrift I N:r 12 (1880), sid. 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
