Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 5. Istidsbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 88 AXEL HAMBERG.
af ormbunksblad, Juniperus communis, storbladiga Salices af
gråvide-igruppen, Selaginella spinulosa, Vaccinium Vitis idaa, skalbaggar».
Denna fyndort ligger ungefär 670 m. öfver hafvet, således
ganska lågt. Dock finnes där nu ingen björkskog. Först alldeles
intill stranden af Virijaure (580 m. ö. h.), nästan en mil från
rullstensåsen, börja björkträden. Fyndet af lämningar efter Betula
<odorata tyder sålunda på, att under en period mellan istiden och
närvarande tid björkskog vuxit äfven här. Fullt afgörande för,
att klimatet då äfven varit blidare, är detta fynd emellertid icke, ty
den nuvarande björkskogsgränsen i denna trakt motsvarar möjligen
ej fullt den klimatiska, utan kan till äfventyrs genom lapparnes
hushållning hafva blifvit deprimerad. På denna omständighet har
SERNANDER fäst min uppmärksamhet. Ehuru fyndet talar för, att
ett bättre klimat under mellantiden förekommit, kan det sålunda
ej bevisa det.
För en klimatförsämring mot nutiden tala äfven lapparnes
berättelser angående fynd af tall- och granstammar ofvan den
nuvarande björkskogsgränsen. Möjligen äro väl dessa uppgifter
riktiga, men kräfva naturligtvis vederbörlig kontrollering, innan de
kunna anföras såsom bevis. För södra och mellersta Sverige torde
.det väl däremot vara säkert bevisadt, att litorinatidens klimat var
bättre än det nuvarande. Efter den tiden har sålunda åter en
försämring af klimatet ägt rum. Våra torfmossespecialister - och
det är nästan endast genom torfmossestudier dessa klimatväxlingar
kunna följas - hafva beträffande denna kallare period intagit
något olika ståndpunkter. GUNNAR ANDERSSON I uppfattar den
såsom en jämförelsevis kontinuerlig från litorinatiden ända till
nutiden varande klimatförsämring. SERNANDER2 menar däremot, att
kort före nutiden en förbättring af klimatet åter börjat samt under
tiden mellan litorinasänkningen och närvarande tid en period af
afsevärdt sämre klimat än nutidens förefunnits. Detta skulle
bevisas af, att åtskilliga fjällväxter då åter börjat att vandra mot
söder i vårt land, där de ännu här och där finnas kvar såsom
relikter. Sådana ha också länge varit kända, men de hafva ansetts
såsom glaciala relikter, d. v. s. såsom arter, hvilka egentligen
tillhöra den flora, som omedelbart efter inlandsisens afsmältning in-
1 Svenska växtvärldens historia, 2 uppl., sid. 82. Stockholm 1896.
2 Litorinatidens klimat och vegetation. Geol. Fören. Förh. 15 (1893), sid. 376.
Sveriges växtvärld i forntid och nutid, »Sveriges Rike» red. af NYSTRÖM, II, spalt 95.
Stockholm 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
