Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 7. Glaciererna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
AXEL HAMBERG.
hastighet. Under dessa arbeten har det emellertid visat sig, att
ej ens medelst stenar exakta bestämningar kunna erhållas.
Visserligen smälta stenarne i- regeln under sig små gropar, i hvilka de
ligga stadigt; dock förekommer äfven under vissa omständigheter,
att i stället små upphöjningar under stenarne bilda sig, från hvilka
de då kunna glida ned. Stenarnes rörelse relativt till vissa i
bergväggarna målade märken blir i så fall ej densamma som
ispartik-larnes. Ett fullt exakt resultat erhålles naturligen genom borrhål,
men denna metod är för arbetsam för att kunna användas i stor
skala. För att hindra Stenarnes egen rörelse har jag på senare
åren plägat binda små ställningar af järntråd under dem,
hvarigenom de fasthållas i isen. Vid dessa ställningar fästes äfven
lämpligen en upprättstående järntråd af omkring l/2 meters längd
för att möjliggöra Stenarnes återfinnande i händelse ny snö
kvar-ligger på glacieren, när mätningarna företagas. I trakter, där
snöfall på afsmältningsområdet under sommaren ej förekomma, torde
kanske H. F. REIDV metod med märkta järnplåtbitar vara att
föredraga. Jag har äfven i någon utsträckning användt denna
metod, kan dock ej ännu yttra mig angående dess tillförlitlighet.
Här nedan anföras några serier af bestämningar på
rörelsehastigheten hos olika glacierer inom trakten. Flertalet af dessa
bestämningar äro verkställda genom grafisk kartläggning (med
distanstub och stång) af *stenlinjernas lägen vid tvenne olika
tillfällen. Endast de i tabell I uppförda bestämningarna äro grundade
på mätningar med ett noggrannare vinkelmätningsinstrument i
kombination med
distansbe-I. Nedre stenlinjen på Mikaglacieren
(ungefär i 100 m. ö. h.).
Afstånd
Tillryggalagd väglängd
från rö se på vänstra sidomoränen m.
mellan 25 juli 1899 och 4 aug. 1900 m.
pr dag i medeltal cm.
302
24.79
6.61
358
26.08
6.95
419
27.02
7.20
460
27.90
7-44
509
28.21
7-52
548
28.48
7-59
601
2 8 . 02
7-47
stämningar med distanstub.
Dessa noggrannare mätningar
företogos mot stenar, som voro
försedda med ståltrådsfötter
och sålunda ej hafva kunnat
glida på isens yta. De
värden, som på detta sätt
erhållits, skilja sig dock ej mycket
- såsom vid jemförelse medtab.
II synes - från dem, som förut
bekommits genom mindre
noggranna mätningar med större
The variations of glaciérs. Journal of Geology, III (1895), s^’. 287.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
