Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 7. Glaciererna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
AXEL HAMBERG.
man däremot en liten biglacier. Förhållandet illustreras af den
schematiska figuren 21. Någon midtmorän, uppkommen genom
sam-manflödet af isarne A och B, finnes ej, däremot framkväller en vid D
alldeles nedanför den lilla biglacieren C. Jag förmodar, att detta
förhållande beror därpå, att C ligger i en »hängande dal» och dess
ismassa sålunda kommer att till stor del flyta ofvanpå
hufvud-strömmens. De stenmassor, som C och A vid sin föreningspunkt
medföra, kunna därför ej transporteras utmed bottnen, utan föras
snedt ut i den stora glacieren, där de slutligen under fortsatt
abla-tion framkvälla öfver isytan. Om C ligger i en hängande dal,
Fig. 22.
Fig. 21.
kommer den öfriga delen af C:s bottenmorän ej - åtminstone icke
fullständigt - att öfvergå i den stora glacierens bottenmorän, utan
kommer att bilda ett skikt i dennas ismassa (fig. 22), hvilket allt efter
som afsmältningen fortskrider kommer allt närmare ytan, som det
slutligen når. Den nedre delen af rummet mellan midtmoränen
och den närmaste glacierkanten är därför ofta i hög grad öfverströdd
med lösa stenar.
Luleavaggeglacieren uppstår hufvudsakligen genom sammanflöde
af trenne isströmmar af en eller ett par kilometers längd (fig. 24).
Några synnerligen utpräglade midtmoräner efter dessa
samman-flöden synas ej. På norra sidan har glacieren intet tillflöde, men på
den södra tillkomma tre små nischglacierer, hvilka sannolikt mynna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
