Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 8. Meteorologiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
AXEL HAMBERG.
8. Meteorologiska förhållanden.
Bestämningar af nederbörd och afdunstning.
De meteorologiska faktorernas betydelse för glacierernas
uppkomst har förut framhållits äfvensom försöken att medelst
bambuspön bestämma snöackumulationen inom firnområdet. Genom
undersökningen af den i Rapaätno afrinnande vattenmängden
har en skattning af den i trakten årligen fallande nederbörden
kunnat erhållas. Härigenom har dock endast ett groft medeltal
för en större del af området och för alla därinom förekommande
höjder bekommits. För att finna den klimatiska nederbörden på olika
nivåer öfver hafvet har jag måst taga min tillflykt till
uppställandet af nederbördsmätare på olika höjd.
En dylik undersökning medelst vanliga nederbördsmätare,
exempelvis sådana, som användas vid de svenska meteorologiska
stationerna, kunde emellertid ej utföras utan daglig tillsyn, hvilket
förutsatte, att en eller flere personer vistades i närheten af dem
hela året om. För detta ändamål skulle emellertid fordras ganska
betydande tillrustningar och omkostnader. Emedan jag
hufvudsakligen eftersträfvade en bestämning af totalmängden nederbörd på
olika höjd öfver hafvet, under det att kännedomen om
nederbördsmängden vid hvarje särskildt regn eller snöfall var af mindre
betydelse, har jag sökt konstruera ett nytt slags nederbördsmätare, i
hvilken nederbörden för en längre tid, exempelvis ett år, skulle
kunna uppsamlas.
En sådan nederbördsmätare bör vara: i) så rymlig, att
årsnederbörden, äfven om större delen däraf befinner sig i form af
lös snö, rymmes i densamma, 2) så inrättad, att en afdunstning af
den uppsamlade nederbörden, åtminstone vid inträffande varmare
väderlek, förhindras.
Efter åtskilliga förslag1 har jag stannat vid den modell, som
åter-gifves i fig. 25 och 26, sid. 249 och 251. Uppsamlingskärlet utgöres
af ett hvitmåladt kärl af koppar, upptill mycket vidare än nedtill.
Genom denna kärlets koniska form undvikes dess sönderfrysning, ty i
händelse en större kvantitet smält nederbörd skulle frysa i detsamma,
lyfter sig ismassan utan svårighet. Ofvanpå kopparkärlet sättes en
1 För goda råd vid nederbördsmätarens konstruktion står jag i tacksamhetsskuld
till Meteorologiska centralanstaltens tjänstemän, prof. R. RUBENSON, d:r H. E.
HAMBERG och d:r NILS EKHOLM. Äfvenledes har jag genom nämnde herrar erhållit ett stort
antal i det följande meddelade meteorologiska data.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
