Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Notiser - Uppländsk stenåldersplats - Gradmätningsexpeditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 NOTISER.
Uppländsk stenåldersboplats. Till Uppsala universitets museum
för nordiska fornsaker hade vid ett par tillfällen genom en uppköpare
inkommit fynd från Aloppe, i mil nv. om Örsundsbro, inom Nysätra socken,
bestående af några mer eller mindre defekta stenyxor, samt krukskärfvor,
hvilkas sirater angåfvo dem såsom likåldriga med dem man kände från
stenåldersboplatser i sydligaste Sverige och på Gotland. Oaktadt de
talrika fynden från Uppland af enstaka stenåldersredskap var dock någon
sådan boplats ej förut känd från detta landskap. En undersökning
företogs därför af några Uppsalaforskare i slutet af september d. å.
Resultatet öfverträffade förväntningarne. På ett område, ungefär 100 m.
långt, hittades intill ett djup af c. 30 cm. i åkern spridda krukskärfvor
lika de förut åt museet förvärfvade, samt benbitar af däggdjur,
fiskben, en flintbit, tre mindre slip- och brynstenar, samt talrika
småkvarts-stycken, hvilka möjligen tjänat att slå eld med. Då en del af benen vid
närmare granskning visat sig tillhöra säl, torde såväl häraf som af öfriga
förhållanden och af fyndortens läge på en backsluttning invid ett stort,
flackt bäcken, nu intaget af betydande torfmossar, kunna dragas den
slutsatsen, att stenålderns folk bodde här då hafvet nådde upp till
backsluttningens fot 33 m. öfver nuvarande hafsyta. Fyndets ålder kan i rundt tal
uppskattas till 5000 år. En noggrannare undersökning för statens
räkning af den viktiga fyndorten är planlagd.
(Efter Uppsala Nya Tidning).
Gradmätningsexpeditionen. Jämte öfriga vetenskapliga deltagare
i detta års gradmätningsexpedition till Spetsbergen återkom expeditionens
chef, professor G. DE GEER, den 20 september till Stockholm och lämnade
vid Sällskapets möte samma afton det första, kortfattade meddelandet örn
hufvudresultaten af sommarens arbeten. Det enda tillfälle expeditionen
hittills haft att hemsända underrättelser var i medlet af juli, under det
man hela den öfriga tiden vistades så långt inne bland drifisen, att inga
fartyg påträffades.
Isförhållandena vid landets nordkust och i Hinlopen strait hade
enligt deltagare i föregående års expeditioner i år varit ännu svårare än då.
Vid försöket att i midten af juni framtränga långs nordkusten hade
expeditionen blifvit innesluten af drifisen och först efter 23 dygn åter lyckats
arbeta sig ut ur sin fångenskap. Man sökte därefter omkring Sydkap,
genom den alldeles isfria Storfjorden och genom Heli$ sund uppnå
Hinlopen, hvilket också lyckades. Här träffades dock åter mycket is, som
medförde åtskilliga faror och svårigheter. En tid var expeditionen af isen
instängd i Lommebay, men lyckades åter utkomma, just då arbetena i
trakten voro afslutade. Härifrån hade man med slädfärd öfver
inlandsisen besökt triangelpunkten på Lovens berg. Två gånger inneslöts
fartyget i själfva drifisen och bortfördes af denna, ena gången en sträcka af
ej mindre än 80 km. tätt förbi flera öar, lyckligtvis utan att lida något
som helst haveri.
Genom den bästa samverkan mellan alla expeditionens deltagare
lyckades man dock, oaktadt svårigheterna med isen, begagna sig af de tillfällen,
som efter hand yppade sig, att uppnå samtliga triangelpunkter vid Hin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
