Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid hvilken tid skorstenshuset egentligen trängde igenom, är ej
möjligt att säga. Så mycket tyckes vara tydligt, att det ännu på
1400-talet på landsbygden var mycket sällan förekommande, men
under 1500- och 1600-talen har det däremot blifvit segrande äfven
i aflägsna bygder. Vid midten af 1700-talet torde man — om vi
bortse från finnbygderna och Skåne — i Sverige knappt kunnat
påträffa en enda stuga med äril eller rökugn. Den framstående danske
kulturhistorikern Troels Lund uppger visserligen, att Linné under sin
resa i Västergötland påträffade rökstugor, att sådana först i det
Fig. 4. Dura Majas ryggåsstuga i Hällstads socken, Älfsborgs län.
Karl Fr. Andersson, Skcltorp, fot.
nittonde århundradet försvunno i Bohuslän, och att det ännu
exempelvis i Halland och Dalsland på sina ställen finnes bebodda
rökstugor.
Ser man emellertid efter, hvar han fått fatt i dessa förvånande
uppgifter, visar det sig dock, att alltsammans beror på missförstånd,
ity att det på de ställen han citerar ej är fråga om rökstugor utan
om ryggåsstugor, ett ord, hvars betydelse för den danske författaren
tydligen varit obekant.
Spiseln medförde i olikhet med rökugnen den fördelen, att den
spridde ljus i stugan i det närmaste lika väl som ärilen hade gjort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
