Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 april 1828 beslöto vid den framstående kartografen Reymanns 50-års
jubileum några geografiens vänner att bilda en förening »för att befordra
jordkunskapen i dess vidsträcktaste bemärkelse». Att den nya föreningen
någorlunda snabbt utvecklade sig, berodde särskildt på Alex. v. Humbolts
och Karl Ritters arbete och intresse för densamma. Lifaktigheten var
denna tid också mycket stor, och det uppgifves, att omkring 30 af
sällskapets 100 ledamöter talat vid sammankomsterna under hvarje år.
Ar 1839 hade ledamotsantalet stigit till 156, och detta år beslöt
Sällskapet att utgifva sin »Monatsbericht». Under årens lopp gjorde sig
småningom mer och mer gällande en åstundan, att Sällskapet själf skulle kunna
understödja geografiska forskningsresor. Möjligheten härtill vanns genom
den 1859 grundade Karl Ritter-stiftelsen med ett begynnelsekapital af
3 000 . Mark. Härmed kan man säga, att för lång tid framåt
Berliner-sällskapets intressen hufvudsakligen riktades på de viktiga pioniärfärder
till utforskande af hittills okända hufvuddrag i vår jords geografi, som
kring denna tidpunkt började taga fart. Från alla sidor strömmade också
meddelanden om utförda resor in till Sällskapet, och på 1870-talet såg
man sig föranledd att jämte Sällskapets »Verhandlungen», såsom dess
»Monatsberichte» sedan 1853 kallades, utgifva en särskild »Zeitschrift».
I midten af 1880-talet kunna de stora resornas period sägas ha
nått sin kulmen, och den geografiska forskningen riktades från denna tid
mer och mer på ett intensivt detaljarbete, hvarigenom det geografiska studiet
blef djupare. Denna nya riktning har ock i allt högre grad satt sin prägel
på Sällskapets verksamhet och föredragen vid dess sammankomster.
Ledamotsantalet har småningom vuxit och under de senare åren
hållit sig något öfver 1 100. Är 1899 är an märknings värdt i Sällskapets
historia. Det kunde nämligen då inflytta i ett eget hem, det forna
Fürsten bergska palatset n:o 23 vid Wilhelmstrasse, där utmärkta
samlingslokaler, läsrum, bibliotek m. m. finnas.
Sedan ordföranden slutligen berört en del detaljer i Sällskapets
verksamhet, gaf han ordet åt d:r Sven Hedin, som höll föredrag om sjöar i
Tibet, och därefter åt d:r K. Sapper, som redogjorde för sina forskningar
beträffande de vulkaniska företeelserna i Centralamerika och på
Antillerna.
Efter föredragen öfverlämnades till frih. v. Richthofen — hvilken som
bekant innevarande år af vårt sällskap erhöll Vegamedaljen — 26 000 Mark,
insamlade bland Sällskapets ledamöter, i ändamål att grundlägga en
»Ferdinand von Richthofen-stiftelse till befordrande af geografiska studier och
forskningar». Åt jubilaren uppdrogs att träflä närmare bestämmelser
rörande fondens användande.
Till sist tillkännagåfvos namnen på de forskare, som nu dels fått sig
medaljer eller andra belöningar tillerkända, dels blifvit invalda till
hedersledamöter. Bland de förstnämnda må erinras om kapten O. Sverdrup,
hvilken erhöll Nachtigal-medaljen i guld, och bland nya hedersledamöter
är att märka prof. A. G. Nathorst i Stockholm.
Paul du Chaillu f. Den 30 april d. å. afled i S:t Petersburg vid
68 års ålder den under sextio och sjuttiotalen af förra århundradet myc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
