Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller något öfver 3 cm. genomsnitt; i n:o 53 kunna vi, med
afdrag för ståndortens höjning, sätta totaleffekten till 58 cm., så att
förändringen pr år blir jämnt 2 cm., n:o 55 slutligen stannar
på den blygsamma siffran 30 cm. på 27 år, eller något litet mera
än i cm. om året. Så små tal kunna alltså gömma sig inom
verksamheten af samma process, som i gynnsammare fall rubbar
nivåförhållandena upp till skillnader på nära 2 m. årligen.
Detta är alltså den faktiska behållning, som utfällt sig ur ytan
af det nu föreliggande observationsmaterialet. En till Orust-trakten
begränsad naturprocess, yttrande sig endast som höjning af
föremål, öfver naket berg på distanser intill 100 m. närhet, på
tidrymder af redan ett enda år och med ett tempo af ända till
närmare 2 m. om året vid längre afstånd — detta är den grund, på
hvilken den teoretiska undersökningen måste bygga. Dessa fakta
måste tillfredsställande förklaras ur den hypotes, som gör anspråk
på att lösa problemet.
Teori,
Hvaije siktlinje af här ifrågavarande slag bestämmes af trenne
punkter (eller plana ytor). Den första är linjens begynnelse,
utsiktspunkten; noga taladt den nivå ofvanför ståndorten, där det
iakttagande ögat är beläget. Den andra är högsta punkten i
mellanrummet mot föremålet, motsvarande »kornet» på skyttens bössa.
Den tredje är linjens slutpunkt, d. v. s. den punkt på föremålet
som den sålunda inriktade syftlinjen träffar. Vi skola i det
följande beteckna dessa punkter såsom , V och hvarvid X och
markera ändpunkterna och Y mellanpunkten i siktet.
En förändring af dylika siktlinjer kan nu uppenbarligen
åstadkommas på trenne vägar: 1) X höjes; 2) Z höjes; 3) Y sänkes.
Dessa möjligheter kunna verka hvar för sig, de kunna också
uppträda i kombinationer (1+2, 1+3, 2 + 3, 1+2 + 3); men någon
ytterligare möjlighet är teoretiskt utesluten.
Då vi nu gå att forska efter den bakom Tegneby-fenomenet
verkande kraften, så hafva vi alltså först att eftertänka, hvilka
processer öfver hufvud kunna hafva höjningar och sänkningar af en
begränsad jordyta till följd. Tanken går därvid främst till de specifikt
kuperande krafterna, hvilka hafva sin närmaste källa i jordens inre
och därför pläga kallas cmiogcna; de verka inifrån utåt och kunna
framkalla alla de angifna möjligheterna af höjning och sänkning.
Men äfven de nivellerande krafterna, som efter sitt direkt utvärtes ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
