Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver detta egendomliga lerskikt befinner sig groft diluvialgrus,
hvars mäktighet vid ränderna af den bäckenformiga afiagringen
belöper sig till o,5 m. och i midten af densamma till 8 à 12 m. Den
undre delen af grusskiktet är starkt vattenförande. Gruset täckes i
sin ordning af ett 1—5 meter tjockt lösslager.
Naftan (jordoljan, stenoljan, petroleum, oleum petrae) var bekant
i Galizien redan sedan fiera århundraden tillbaka under namnet
»ropa» och begagnades till vagnssmötja och såsom läkemedel för
många sjukdomar hos människor och djur. Naftan fann man oftast
i saltförande skikt men brydde sig icke vidare om den. Den såsom
vagnssmörja använda oljan upphämtades i större mängder ■ endast i
några fa trakter på sumpiga ängar och i närheten af bäckar och
floder. Först mellan åren 1810 och 1817 grundades i Drohobycz,
beläget 12 km. nordost om Boryslaw, af Josef Hecker och Johan
Mitis ett bolag för en större naftaproduktion, och dessa båda
kompanjoner, »som destillerade lysolja af råoljan, torde hafva varit de
första på jorden, som genomförde denna process i en dylik afsikt».
Detta första företag gick emellertid om intet, och naftan
användes fortfarande endast till vagnssmötja och såsom läkemedel.
Först år 1852 skedde en genomgripande ändring i detta förhållande.
Provisorn Ignaz Lukasiewicz från Lemberg böljade intressera sig
för jordoljan i Boryslaw och försökte i förening med sin kollega
Johan Zeh att destillera den bättre och att begagna den som
lampolja, och försöken utföllo allt gynnsammare. Samtidigt konstruerade
Strohwasser i Berlin en därtill lämplig lampa. Länssjukhuset i
Lemberg använde fotogenbelysning från år 1855, och 1859 infördes
denna belysning på Kaiser Ferdinands Nordbahnhof i Wien.
Galizien är sålunda att betrakta såsom naftaindustriens vagga. I
Amerika blef jordoljan senare än i Galizien använd till belysning, i det
man där gjorde sig till godo erfarenheterna från Galizien.
Lukasiewicz trädde snart i nära affärsförbindelse med tvenne i
i reservoaren, är svärt att säga, förr skalle jag tro, att de dragits dit af den starka
lukten och funnit sin undergäng däri.» Denna iakttagelse är för uppkomsten af
insekt-aflagringen i Boryslaw af en synnerligen stor betydelse. Den förklarar på ett
tillfredsställande sätt den otaliga mängden af i leran inbäddade insekter äfvensom deras
förträffliga bevarande från pleistocentiden till våra dagar. Ulanowskis förmodan, att
insekterna, lockade af den starka lukten, funnit sitt slut i reservoaren, är dock alltför
ensidig, ty i Boryslaw, där flertalet fossila insekter utgöras af i vatten lefvande arter,
t. ex. dytiscider, hydrophilider och corisider, har naftasumpens speglande yta företrädesvis
verkat på deras synsinne, mindre på deras luktorgan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
