Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De större myrarna träffas mest kring vattendelarna, där den rika
nederbörden blir stagnerande, så t. ex. mellan Anjan och Rensjön,
inom det väldiga floområde, som sträcker sig från Hammerdal i
NNV—SSO upp mot Gåxsjöfjällen (Älg-flon), utgörande
blandade starr- och hvitmossfloar. De mindre, i tusental på
sluttningarna belägna myrarna, som matas af några ofvanliggande
starkare källsprång eller af någon längre upp på fjällsidan anhopad
större snödrifva, äro i regeln starrmyrar, ofta med stark lutning.
Dock äro hvitmosstufvor och mindre ytor af hvitmossa ej sällan
inblandade mellan starrartsbestånden. Något kulturellt
besittningstagande af dessa myrmarker är med våra nuvarande kulturväxter
ej möjligt, huru enkelt det än för den med förhållandena oinvigde
kan synas att »odla mossarna och på dem grunda egna hem».
Ifrågavarande områden äro nämligen de kallaste, fuktigaste och
öf-verhufvudtaget ogynnsammaste af alla växplatser här uppe och ha från
kultursynpunkt endast den fördelen att vara lättodlade. — Det enda,
som med dem torde vara att häruppe göra, om man verkligen vill
ha något igen af nedlagd möda, är i det öfvervägande antalet fall
att genom lämpligt anordnade dämningar hålla dem under vatten
en tid af försommaren, för att därmed stödja de värdefullare
starrarterna mot mossarterna. Enligt hörsägner lär ock flerstädes dylikt
i äldre tider ha företagits, ehuru det numera torde ha helt och
hållet upphört.
Rasmarken har på grund af den ringa utbredningen af
tvärbranta fjällpartier ringa omfattning, och jag kan icke från
Jämtlands fjälltrakter säkert erinra mig någon enda by eller gård, som
i afsevärd grad såsom kulturmark har tillgodogjort sig den mark,
som uppstått genom det nedrasade och utsvämmade
vittringsma-terialet från kringliggande branta bergväggar, något som ju
däremot är så ytterligt vanligt i Norge. Möjligen är dock detta
fallet vid Skärvången i Offerdal samt i de under Karlberget och
Fågelberget i Ströms vattendal (Frostvikens socken) belägna byarna.
Angående issjösedimentens natur och betydelse må hänvisas
o
till det förut sagda. Inom Undersåkers, Are, södra delen af Kalls
och Offerdals socknar äga de den allra största betydelse för den
odlade jordéns geografiska läge och bygdens uppkomst, men inom
Hotagens, Laxsjö, Ströms och Frostvikens1 svårligen i någon af-
1 Hur det Sr i de nordligaste partierna kring Jormsjön Ankarvattnet m. fl. kSn
ner jag dock ej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
