Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väder, och dock iakttogs ej den grupp af tre i rad liggande öar,
som finnes mellan Kap Neyt och Trinity-ön. Nordenskjöld antager,
att dessa äro samma öar, som Gerlache kallat Iles Christiania (hvilka
vi icke lyckades återfinna) och har därför gifvit dem namnet
Kristiania-öarna.
Jag beslöt att draga fram min kartläggning till Kap Murray
och, för att erhålla en jämförelse, inom mitt område medtaga den af
Lecointe kartlagda Brialmont bay. Resultatet framgår af fig. 8.
Jag hade här icke mindre än 4 landstationer, och bland dem
var N:o 2 förlagd till en grupp af öar, af hvilka på den äldre
kartbilden ej funnos många antydningar. Äfven öster om Kap
Murray landade jag på två rätt ansenliga öar, af hvilka på den
belgiska kartan ej finnes ett spår. Jag behöfver icke påpeka, att jag
ej varit ensam om att konstatera dessa öars existens och deras läge
pä sätt min kartbild angifver.
Genom våra undersökningar på nordvästkusten af Graham land
blef alltså den lucka fylld, som hittills funnits i landkonturen på
denna sida.
Samma sommar, som dessa mätningar utfördes, gjorde
Nordenskjöld från Snow Hill en slädfärd utefter Konung Oscar II:s land
ned till inemot 66° s. bredd. De härunder vunna resultaten gåfvo
kartan ett förändradt utseende. Kusten af Konung Oscar II:s land
flyttades nämligen i en vid båge längre åt väster, och framför
densamma fann Nordenskjöld en låg isterrass omslutande de inre af
Sälöarna. Huruvida denna bestod af landis eller hafsis, kunde han
dock icke afgöra. Han tycktes dock luta åt det förra antagandet
och har i enlighet därmed uppfattat de väster om Robertson-ön
liggande öarna såsom nunataker. Någon närmare redogörelse för
Nordenskjölds arbetsmetoder och kartografiska resultat kan jag här
icke lämna.
Senare på sommaren iakttogo doc. J. G. Andersson och jag
under vår första slädfärd från Hoppets vik, att norr om den vik
Ross benämnt Sidney Herbert bay fanns ett ganska bredt sund,
som tycktes sammanhänga med sagda vik, men hvars inre
afslutning vi ej kunde se.
Ett år senare gjorde Nordenskjöld sin andra slädfärd och
upptäckte nu, att den vida öppning, han förut påvisat väster om Mt
Haddington var ett sund, som han kallade Kronprins
Gustaf-ka-nalen. Ungefär samtidigt hade vi anträdt vår andra slädfärd från
Hoppets vik och sammanträffat med Nordenskjöld i mynningen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
