Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Har en landbrygga öfver Nordatlanten funnits i postglacial tid? Af Herman G. Simmons.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begynnande istidsförhållandena och sökte sig en fristad i Atlanten.
Hvad Thoroddsen skulle bevisa är, att icke landbryggan, eller större
delar af den, åter kommit öfver hafvets nivå i postglacial tid. Detta
gör han emellertid på ett sådant sätt, att motsatsen till hans
resultat synes fullt ut lika antaglig. Att Islands skulptur är preglacial
och att landet någorlunda haft sin nuvarande form och storlek fore
den maximala glaciationen, öfverensstämmer ju med den af de flesta
geologer omfattade åsikten angående landfördelning och ytformer
vid de nordatlantiska kusterna i allmänhet. Hur tillvaron af en
postglacial landbrygga kan nödvändiggöra antagandet af ett postglacialt
ursprung för Islands dalar och fjordar, kan jag icke inse. Ej heller
kan jag inse, hvarför erosionsrännorna i landets sydöstra del skulle
behöfva ha en annan riktning. Menar Thoroddsen att den nuvarande
submarina ryggen nödvändigt måste ha legat i nivå med de
nuvarande högsta partierna i sydöstra Island? I så fall torde bevis
för ett sådant antagande kräfvas. Var däremot det nuvarande
Island högre än den landsträcka, som löpte ned mot Färöarnas
nuvarande plats, så kunde ju mycket väl dalar mynna ut mot detta
lägre land. Visserligen är det oomtvistligt, att de i så fall här
måste fortsättas på ett eller annat sätt, åtminstone måste deras älfvar
där haft bäddar, hvilket dock icke bestyrkes af sjökortens
djupsiffror, åtminstone icke så tydligt som önskligt vore. Men bevisar
detta, att sådana underhafsdalar där saknas eller att de icke kunna
ha funnits? Ingen torde tilltro sig att jakande besvara denna fråga.
Thoroddsen säger: »De islandske Dale og Fjorde fortsættes af
undersöiske Fjordrender, som udmunde ved Kanten af det
under-söiske Plateau, hvorfra Island hæver sig.» Detta angifves också på
kartorna ganska tydligt af 2oo-meters- (100 famnars-) kurvans
förlopp; utanför denna ser man blott de största fjordarna fortsättas.
Till en del torde väl skälet härtill vara, att dessa äro äldre och
haft mera tid att skära sig ned, eller att vattenmängden i deras
älfvar varit större. Man får emellertid också taga hänsyn till, att
vid upplodningen 200 meter satts som gräns för detaljarbetet (enligt
benäget meddelande af kommendör G. Holm). Kartorna i och 24
i Nansens »The Bathymetrical Features of the North Polar Sea»,
som hvad Island och Färöarna beträffar till större delen äro
baserade på danska sjökort, visa tydligt de ijordarna motsvarande
inskärningarna i 2oo-meterskurvans förlopp, men i de följande kurvorna
har man tydliga inbuktningar blott utanför de stora nord- och
väst-isländska fjordarna och fjordkomplexerna. Likväl torde det citerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
