Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eskimåernas forna och nutida utbredning samt deras vandringsvägar. Af Herman G. Simmons. (Härtill tafl. 6.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man konstruera upp en teori om förbindelser rundt om hela
Baffins Bay, hvilken teori står i strid med den äfven af Isachsen
förut förfäktade åsikten om Melville Bay som ej öfverskriden gräns
mellan grönländare och Smiths-sunds-eskimåer. Man skulle också,
om en sådan förbindelse existerat, förvåna sig öfver, att den icke
på hela vägen lämnat flera spår efter sig. Jag är böjd för en
enklare förklaring af de nordiska ordens spridning till Labrador.
Det synes mig nämligen sannolikt, att herrnhutermissionärerna, som
arbetat både där och i Grönland, öfverfört dem. Jag kan också med
exempel styrka, att främmande ord på liknande sätt införlifvats
med eskimåiska dialekter. Hall1 uppräknar åtskilliga ord, som en
eskimåkvinna i Frobisher Bay för honom betecknat såsom
härstammande från hvalfångare. Bland dessa är det öfver hela världen
gångbara, »pidginengelska» piccaninny (barn, västindiskt?). Detta
finnes äfven hos Smiths-sunds-eskimåerna, liksom »mikki» för
quing-mek (hund) och »pussi» för puisse (säl). Säkerligen ha dessa
introducerats af fångstmän. Bland ord, som engelska expeditioner och
hvalfångare infört i Nordvästgrönland, förtjänar också det danska
»kone» att omtalas. Jag har funnit det upptaget i en grönländsk
ordlista i en äldre engelsk expeditions berättelse, hvilket visar, att
det som grönländskt ord kan ha användts af engelsmän i beröring
med Smiths-sunds-eskimåerna hvilka nu allmänt beteckna hustru
med »kone» eller »koni», åtminstone då de tala med främlingar.2
Dessa prof må vara nog för att visa, att Storms och Isachsens
slutsats är förhastad.
1 HALL, C. F., Life with the Esquimaux. London 1864.
2 Sedan detta var skrifvet, har jag fått se Thalbitzers stora studie öfver
eskimåspråket (Medd. om Grönland, 31) och där funnit, att ordet under formen »kona»
upptagits redan i Egedes ordlista. Man måste därför kanske antaga, att det verkligen är
ett eskimåiskt ord, som funnits äfven i Smiths-sunds-dialekten fore européernas tid. I
så fall kan det emellertid icke vara af nordiskt ursprung. Möjligheten af att det vore
ett af Egede själf och hans följeslagare infördt nordiskt ord kunde väl också tänkas.
Den grönländska dialekten har ju efter hand riktats med en mängd nya ord, och det
kunde vara tänkbart, att Egede uppfattat en eller annan sådan nybildning som ett
äkta eskimåord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
