Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äril, spis och ugn. Af Axel Nilsson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄRIL, SPIS OCH UGN.
203
skjuten mot ett af rummets hörn, vanligen vid sidan om
ingångsdörren (fig. 21), eller förlagd till midten af en vägg, hvilket dock
är mycket sällsynt och möjligen ett från herrgårdarna eller
städs-husen upptaget bruk. I båda fallen märker man en sträfvan att
ej placera härden allt för långt från rummets midt, där man från
ärilns tid var van att ha eldstaden belägen. I Norge är spisen
ofta byggd så långt från väggarna, att man kan gå rundt omkring
den.x I många svenska stugor når spisens framskjutande hörn
ända till rummets midt (fig. 22).
Fig. 22. Plan af Hornborgastugan (Västergötland) på Skansen. A spis,
B bakugn, C grufva framför bakugnen. Teckn. af A. Roland.
De ursprungliga ugnarna utan skorsten förekomma i våra dagar
hos oss endast i bastur och i kölnor för malttorkning. Basturnas
namn angifver ju, att de tidigare varit använda för annat bruk,
nämligen för ångbad, då vattenångan åstadkoms därigenom, att
man göt vatten på den starkt upphettade ugnen. Men i en
bastu, där det endast gäller att genom eldning inuti ugnen få
den så varm som möjligt, är en framför ugnsmynningen liggande
öppen eldpall eller grufva alldeles obehöflig; också saknas denna
vid många dylika ugnar. Men då den det oaktadt mycket vanligt
1 Schirmer nämner i sin ofvan citerade uppsats ett fall då spisen stod midt på golfvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
