Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Sverige under senaste tid företagna åtgärder till naturens skydd. Af Gunnar Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I SVERIGE FÖRETAGNA ÅTGÄRDER TILL NATURENS SKYDD. 235
gällande, att de icke få betraktas uteslutande med
naturskyddsifra-rens ögon. Så mycket borde dock i alla händelser kunna
före-skrifvas, att K. Befallningshafvande, såvida sådant af delägare eller
från vederhäftigt håll skulle yrkas, har att remittera frågan om
sjösänkningar till Vetenskapsakademien för utlåtande om frågans
förhållande till ifrågavarande ideella kraf. »Måhända vore det icke
ur vägen, att Jordbruksdepartementet erinrade statens
landtbruks-ingeniörer därom, att förslag till sjösänkningar icke må framdrifvas
utan att trängande skäl för desamma föreligga.»
För att skaffa ett verksammare skydd åt vårt lands djurlif har
Akademien våren 1905 ingått till K. Maj:t med anhållan om en
revision af nu gällande jaktstadga i syfte att äfven andra djur än de
i egentlig mening jaktbara må blifva fredade. Detta ärende ligger
fortfarande under K. Maj:ts pröfning. Något har emellertid redan
vunnits genom Sveriges anslutning till den internationella
konventionen om skydd af för landtbruket nyttiga fåglar. Enligt
kungörelse af den 17 mars 1905 ha ett flertal förut »fägelfria» fåglar nu
blifvit tidvis fridlysta, hvarjämte ägg och bon fullständigt skyddats
och vissa jaktsätt förbjudits.
I den andra hufvuddelen af Vetenskapsakademiens yttrande i
föreliggande fråga lämnas en kortfattad redogörelse för de mera
anmärkningsvärda områden, föremål, bestånd m. m., som till skyddande
föreslagits dels af dess kommittés egna medlemmar, dels af de
personer, institutioner och föreningar, med hvilka kommittén satt sig i
förbindelse. Här kan endast ett urval göras, belysande huru man
tänkt sig denna angelägenhet ordnad; i öfrigt hänvisas till det tryckta
förslaget1, hvars gruppinledning bibehålles.
i. Nationalparker’1 och mindre skyddsområden af
hufvudsakligen botaniskt och skogsbotaniskt intresse.
Förslagen till sådana äro många och beröra våra flesta landskap.
De uppräknas i utlåtandet landskapsvis utan någon gruppering efter de
föreslagna beståndens art. Det lider dock knappast något tvifvel, att
1 Kan erhållas genom K. Vetenskapsakademiens sekreterare.
2 Detta namn synes mig väl anspråksfullt för de små områden, som det mestadels
blir tal om att skydda. Att man kallar Yellowstone park eller ett femtontal kv.-mil
stort område kring Stora Sjöfallet nationalpark (eller rikspark såsom A. E. Nordenskiöld
föreslog), är otvifvelaktigt öfverensstämmande med ordets valör i svenskt språkbruk,
men Dalby hästhage kan knappast göra skäl för en så storslagen benämning. Vore
ej naturpark ett kort och lämpligt namn, liksom naturminnen för de föremål, som
skyddas eller böra skyddas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
