Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 8 LITTERATUR.
Också andra grafhögar och en väldig rektangulär hustomtmng
undersöktes af docenten Almgren, dock utan att ge några märkligare resultat.
I ett kapitel behandlas högens namn och sägnen om konung Björn
ur historisk och språklig synpunkt. I slutkapitlet ger docenten Sernander
en på vetenskapliga fakta stödd »visionär» skildring af Hågatraktens
utseende vid tiden för högens uppbyggande. Hafsytan stod då omkring 14
meter högre än nu, och ända fram till den höjd, där graf högen ligger,
trängde en smal hafsarm. Så kom högen att ligga på toppen af en i
hafvet utskjutande bergudde, just som de vanliga bronsålderskumlen i
Bohuslän, och salta vågor sjöngo den döde höfdingens grafsång.
Två viktiga historiska fakta, säger författaren, framgå ur
undersökningen af »Kung Björns hög»: under bronsålderns fjärde period har
Uppsalatrakten redan ägt en hög kultur, starkt influerad från det nordiska
kulturområdets centrum, Danmark, och denna kultur har här varit
förbunden med ett kungavälde. Ty »kung» kan man med fullt skäl kalla
en man, som efter sin död blifvit hedrad med ett monument, vid hvars
uppförande en större folkmassa måste ha varit verksam, med en
grafut-styrsel, som i rikedom söker sitt motstycke i hela norden, och med ett
graföl, hvarvid ej blott talrika husdjur utan sannolikt äfven människor ha
blifvit offrade.
Arbetet illustreras af 34 figurer i texten samt af tre planscher med
planer och de viktigaste föremålen i färgtryck. Det må framhållas, att
guldfärgen t. ex. å spännet är framställd på ett illusoriskt sätt, dock utan
användning af guld. Teckningarna äro med känd skicklighet utförda af
artisten Sörling, träsnitten af hrr E. Hansen och W. Meyer, öfriga klichéer
å Cederquists kemigrafiska anstalt. Alla autotypierna äro ej likvärdiga,
men om detta beror på originalfotografierna eller på trycket, är svårt att
afgöra. Det från Beckmans firma utgångna texttrycket är mästerligt.
T. J. A.
E. LÖFFLER, Dänemarks Natur und Volk, eine geographische
Monographie. Köpenhamn 1905. 120 sidd.
De små folkens ställning till de stora under våra dagars invecklade
politiska förhållanden är en fråga, som särskildt bland de förra föranledt
mycken diskussion. Från alla håll har det sagts, att ju mera bekanta
ett litet folk och dess förhållanden äro ute bland de stora nationerna,
desto lättare har det att förvärfva aktning och sympati för sig och sina
institutioner. Denna grundtanke ligger bakom månget litterärt verk, som
under de senare åren sett dagen, så också bakom det lilla geografiska
arbete öfver Danmark, hvars titel läses ofvan.
Geografiens mångårige representant vid det danska universitetet har
härmed för den tysktalande publiken i korthet sökt skissera Danmarks
samt dess biländers, Färöarna och Island, natur och folk. Den första
hufvudafdelningen (68 sidor) redogör för Danmarks natur (kustbildning,
ytbeskaffenhet, geologiska byggnad, sötvatten, klimat, växtvärld, djurlif),
dess folk (historia, befolknings- och språkförhållanden, seder och bruk,
näringar m. m.), hvartill sluter sig en kort skildring af landets olika
delar, dess städer och landsbygd. Efter ungefär samma plan behandlas
Färöarna och Island (37 sidor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
