Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de äldsta människoraserna, af Erik Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var fråga om, hade äfven genom sin vistelse i hålan ådragit sig på
sin ålderdom en annan bensjukdom, nämligen gikt, icke den vanliga
gikten med urinsyra i lederna, utan athritis deformans, en smärtfri
men inflammatorisk process i lederna, som åstadkommer betydliga
förändringar af dessa. Särskildt betecknande är slutrepliken, att
en af sjukdomar så hårdt pröfvad person svårligen förmått hålla
sig vid lif och nå den höga ålder som Virchow bestämt för honom,
om han tillhört ett vildt nomad- eller jägarfolk.
Genom de senare årens forskningar har det blifvit uppenbart,
att Virchow i denna kritik gjort en betydlig blunder, som icke
länder honom till någon särskild heder. Den kan icke förklaras på
annat sätt än att han gick till sin undersökning med förutfattad
mening och att denna hade sin rot i en dold misstro mot den
uppspirande descendensläran af samma art, som den berömde patologen
de senare åren af sin lefnad visade mot bakteriologien och dess
målsmän.
Emellertid ledde den Virchowska förkastelsedomen, som
framställdes på 1880-talet därtill, att Neanderthalproblemet åtminstone i
Tyskland afskrefs från dagordningen. Skelettdelarna förlorade i
intresse och lågo glömda ett par decennier i Bonns provinsialmuseum,
tills de för några år sedan åter framdrogos och blefvo föremål för
ett allmänt intresse, såsom senare skall omtalas.
Det skelett fynd, som jämte Neanderthalfyndet varit af största
betydelse, gjordes 1885 i Spy i Belgien. Det utgjordes af delar af
tvenne skelett, som lågo bredvid hvarandra i terrassen framför en
grotta. En del af dessa ben voro sönderslagna. Tvenne
fullständiga skallkalotter samt åtskilliga extremitetben voro emellertid
bibehållna och gjordes till föremål för en ingående undersökning dels
af en af upptäckarna, ingeniören Lohest, dels af en paleontolog i
Luttich, Fraiporit. Själfva fyndomständigheterna voro vida mera
bevisande än i Neanderthal. Dels var nämligen det jordlager, hvari
skelettdelarna funnos, af otvifvelaktigt gammalkvartär (diluvial) natur,
dels funnos i omedelbar närhet till människoresterna typiska slagna
flintstycken, tillhörande den period af den paleolitiska tiden, som af
fransmannen Mortillet blifvit benämnd Moustérien. Rester af denna
tids djurfauna (elephas primigenius, rhinoceros tichorhinus, hyaena
spelaea, ursus spelaeus, bos primigenius och equus caballus) funnos
äfven i samma skikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
