Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flintgrufvor utanför Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka Greenwell funnit icke mindre än 79 dels i nedre hälften af
schakten, dels i grufgångarna. [1] I en af hackorna hade en »flinttand»
blifvit insatt. Dessa verktyg visade sig för öfrigt hafva blifvit
använda icke blott såsom hackor utan äfven såsom hammare.
I nedre delen af schakten och i grufgångarna fann Greenwell
också fyra flata skålar, gjorda af kalk, inemot i eller 1—2 tum
djupa samt ungefär lika vida, hvilka han förmodar hafva användts
såsom lampor.
Benen, som Greenwell fann, voro i allmänhet husdjursben,
nämligen i första rummet ben af en småväxt oxe, Bos longifrons.
Mindre talrika voro ben af get eller får, häst och svin. Hundben
funnos också.
Greenwell stannar vid den åsikten såsom den »mest sannolika»,
att Grimes Graves flintgrufvor varit bearbetade, innan bronsen var
känd, eller med andra ord under den yngre stenåldern. De skäl,
som han anför för denna åsikt, synas dock föga bevisande.
I Frankrike anträffades förhistoriska flintgrufvor i september 1883
af Boule och Cartailhac vid Mur-de-Barrez, Aveyron. [2] Sådana grufvor
äro också påvisade vid Bas-Meudon, Seine, [3] Petit-Morin, Marne, [4]
Nointel och Sérifontaine, Oise. [5] I de franska flintgrufvorna
återupprepas många af de förhållanden, som äro kända från de belgiska
och de engelska. Hjorthornshackan har i allmänhet varit det
egentliga grufarbetareverktyget. Vid hvardera af lokalerna Mur-de-Barrez
och Sérifontaine har man iakttagit ett dussin schakt, i allmänhet
föga vida och djupa. I sin uppsats från 1884 om lokalen
Mur-de-Barrez uppgifver Boule, att schaktens diameter icke gärna öfvergår
1 m. och att deras djup i allmänhet icke är större än 4 m. Det
senare växlar dock, beroende af det djup, på hvilket det
bearbetade flintlagret ligger. 1887 omtalar Boule något djupare schakt, som
under mellantiden blifvit blottade, därigenom att den nutida kalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
