Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kilimandjaro-expeditionens allmänna gång och resultat, af Yngve Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YNGVE SJÖSTEDT.
Vägen gick längs europeiska kusten genom Gibraltar-sund till
Lissabon, öfver till Tanger i Marocko, vidare via Marseille, Neapel,
Port Said in i Röda hafvet och förbi Aden ned utmed Östafrikas kust.
Den i juni fingo vi för första gången tysk-ostafrikanska kusten i
sikte och närmade oss Tanga. Det var en af dessa underbart vackra
tropiska dagar, då solen från nästan molnfri himmel spred sitt ljus
öfver land och vatten, endast här och där vid horisonten sågos
spridda hvita molnflockar, eljest var himlen blå och ren, och skyn
ett enda bländande ljushaf. Den afrikanska kusten låg för blicken
som en smal, ur hafvet uppskjutande, nästan jämnbred rand, än gul,
där sanden var förhärskande, än skiftande i grönt, där den låga
mangroveskogen bildade begränsningen ut mot hafvet. Emellertid
närma vi oss allt mer den bukt, längs hvars södra och västra
ganska höga sidor Tanga ligger inbäddadt bland spridda
kokospalmer med deras smärta, högt uppskjutande pelarstammar och
runda kronor, grönlysande akacior och andra vackra tropiska växter.
Mörkret hade redan bredt sig ut öfver land och vatten, och endast
stjärnorna belyste vägen, då vi, efter att ha passerat tullen, i den
ljumma luften vandrade upp till Tanga. Tusentals eldflugor -
Lampyrider - glimmade som ädelstenar, där de foro omkring i
luften för att hastigt slockna och så åter glimma till med sitt gröna
ljus, och syrsornas och stritarnas gnisslande, skärande musik nådde
örat från alla håll.
Så stodo vi lyckligt på Östafrikas jord och på den plats vid
kusten, som var bestämd till utgångspunkt för marschen inat kontinenten.
Den viktigaste frågan gällde nu anskaffandet af bärare, hvaraf
omkring 120 varit behöfliga, men min förhoppning att redan här
erhålla sådana blef fullkomligt gäckad. Förfrågningar ingingo till
Usambara-banans ändstation Mombo, hvarifrån karavaner pläga
utrustas inat landet, och ehuru för tillfället ej så många stodo att få,
tycktes dock saken kunna ordnas. Men Afrika är, som bekant, de
oangenäma öfverraskningarnas land par préférence, och efter tio
dagars väntan erhölls den nedslående underrättelsen, att det ej lyckats
hopbringa ens- 70 bärare, med hvilket antal det varit möjligt att bryta
upp för att sedan låta de öfriga ej genast behöfliga bördorna komma
efter; hela planen var därmed på äkta afrikanskt sätt kullkastad.
Telegrafiskt måste nu förfrågningar sändas längs kusten till Pangani o. a.
platser, ja ända ned till Bagamoyo, men från alla håll ingick efter
kortare eller längre väntan beklagande, att sä mycket folk ej kunde
anskaffas, detta äfven från Bagamoyo, som är en af de viktigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
