Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLARÄLFVEN OCH DESS DALGÅNG. 407
dock åter draga sig något tillbaka ett par kilometer norr om
Karlstad, lämnande rum åt mäktiga aflagringar af flodsand. Dessa
öfvergå omärkligt i de äldre partierna af Klarälfvens Vänerdelta.
Klarälfvens delta i Vänern. Det värmländska
kustlandskapet är visserligen i stort sedt ett jämnt lågland, men vid närmare
skärskådande visar det sig bestå af två väsentligt olika element.
De mer eller mindre plana ytor, som bildas af de lösa jordlagren,
afbrytas nämligen af massvis uppstickande bergknallar, hvilka
förekomma än enstaka, än i grupper, och stundom bilda de mera
sammanhängande bergområden. De bestå af gneis och äro utdragna i
dennas strykningsriktninjg. På kartan öfver Klarälfsdeltat kan
sålunda lätt iakttagas, huru bergsryggarna där äro anordnade i NNO
-SSV. Deras höjd är obetydlig, sällan mer än ett par tiotal meter,
och topparna torde kunna sammanbindas till en yta, som är nästan
lika jämn som de nedanför liggande lerslätternas. Där detta
små-kuperade land dyker ned under Vänerns yta, bildas en skärgård af
nästan uteslutande bergholmar.
Det är i en trakt med sådan topografi, som Klarälfven når
Vänern. De massor af fin sand, som älfven medfört, ha
aflag-rats vid mynningen och utgöra nu ett betydande delta. Dess form
afviker mycket från den regelbundna, klassiska deltatypens, och det
bildar icke någon fristående udde eller halfö såsom Ebros eller
Lenas deltan, där man redan af kustlinjens förlopp kan få en
föreställning om deltabildningens utsträckning. Klarälfvens delta har
uppstått genom utfyllning af de sund och vikar, som omgifvit ett
antal bergholmar. Flera sådana äro numera helt och hållet
omslutna af de ständigt växande sandmassorna. Deltat antager
sålunda i stort sedt samma form, som de lerslätter det öfverlagrar.
De sandförande älfgrenarna måste söka sig fram i sänkorna mellan
omgifvande berg och berggrupper. Ofta ligga dessa så, att vissa
områden skyddas mot älfmynningarnas sandstrålar. Deltat växer
vidare, och den skyddade viken blir förbyggd till en deltasjö. Vid
bildningen af deltat uppstå därför två slag af luckor, berg och sjöar,
hvilka väsentligen bidraga till att gifva deltaområdet dess ytterst
invecklade form.
De iakttagelser, som gjordes under vistelsen på deltat, utmärktes
omedelbart på den ekonomiska kartan i skalan i : 50 ooo. Ett
utdrag ur den så erhållna kartbilden återfinnes å tafl. 2, förminskad
till skalan 1:75 ooo. Från underlaget har kustlinjen hämtats, ehuru
med några smärre förändringar, föranledda af älfvens uppslamningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
