Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som är af så mycket större vikt, som språket torde vara oberoende
af naturförhållandenas variationer, hvilket klädedräkt och
fångstredskap däremot icke äro.
Den danske grönlandsforskaren H. Rink1 * har gjort en
undersökning af släktskapen mellan den västgrönländska dialekten och
några andra eskimådialekter genom att, med ledning af tillgängliga
ordlistor, uträkna det antal stamord, som hvar och en af de senare
hade gemensamma, resp. olika med den grönländska dialekten. Rinks
resultat återgifvas i följande tabell.
Gemensamma Särskilda Ord af osäker
Dialekt: ord ord ställning Summa
Labradorisk.......................... 1027 32 148 1207
Centraleskimåisk....................... 484 15 102 601
Mackenzie-eskimåisk................... 744 30 303 1077
Västeskimåisk ......................... 420 49 434 903
Den grönländska dialekten har sålunda minst 85 % ord
gemensamma med den labradoriska, och endast omkr. 3 % ord äro säkert
olika. Emellan dessa båda dialekter föreligger sålunda en mycket
stor likhet. Med eskimådialekten vid Berings sund har den i
Västgrönland minst 47 % ord gemensamma, en likhet som äfven
måste anses öfverraskande stor, om det enorma afståndet mellan dessa
båda områden samt det ringa ordförrådet tages i betraktande.
I själfva verket är afvikelsen mellan de geografiskt mest skilda
dialekterna ej större, än att en eskimå från Berings sund skulle
kunna förstå en eskimå från Labrador. Detta har för öfrigt
praktiskt bevisats. Mac Clure medförde nämligen på sin resa med
»In-vestigator» genom Berings sund en tysk missionär, Miertsching3,
som genom en fem års vistelse i Labrador lärt sig tala den
därvarande eskimådialekten. Redan strax öster om Point Barrow i
Alaska påträffades eskimåer, och dialektolikheterna befunnos ej vara
större, än att han rätt bra kunde samtala med dem.
Den stora likformighet, som eskimåernas språk och öfriga
kultur visa, torde, såsom äfven Rink framhåller, näppeligen kunna
förklaras på annat sätt än genom antagandet af ett gemensamt urhem,
från hvilket detta folk så småningom spridt sig öfver sitt nuvarande
vidsträckta område, sedan såväl språk som kultur nått ungefär sin
nuvarande utveckling.
1 Om de eskimoiske Dialekter. — Aarb. f. nord. Oldk. og Hist., 1885, sid. 246.
* Sherard Osborn, The discovery of the north-west passage by H. M. S. »In-
vestigator», capt. R. M’Clure, sid. 61. London 1856.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
