Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och en annan varmare stiger upp i dess ställe. Det mäktiga lagret
af varmare hafsvatten verkar alltså som ett värmemagasin ; hafsytans
temperatur håller sig öfver +40 hela vintern, så länge detta slags
vatten är i ytan; och så länge det står invid kusten, äro våra hamnar
isfria, huru stark kölden än må blifva. Söder ut finnes emellertid ett
annat vattenslag, som härstammar frän Kattegatt och Östersjön, med
lägre salthalt, nämligen mindre än 30 gr. pr kg. Detta baltiska
vatten är lättare och flyter ofvanpå hafsvattnet. Det afkyles äfven
af den kalla luften, därigenom att afkylda vattenpartiklar från ytan
sjunka ned till det baltiska vattnets undre gräns mot hafsvattnet.
Längre ned kunna de ej sjunka, emedan baltiskt vatten är lättare
än hafsvatten. Afkylningen ofvanifrån verkar mycket snabbare på
detta lager, emedan det är jämförelsevis tunt, endast 20—30 m.
tjockt, i förhållande till hafsvattnet, hvilket når ända ned till
bottnen.
Sådant var tillståndet mot midten af december 1878. Från
nyåret 1879 började en period af lugna, kalla dagar, hvilken räckte
nästan hela januari. Då samlades den baltiska strömmens vatten
invid svenska kusten, i det att det ena kilformiga lagret sköt fram efter
det andra i ytan, undanträngande hafsvattnet, hvilket den 17 januari
endast på ett enda ställe gick upp i ytan, nämligen innanför
Väderöarna, hvarest sill då fiskades. Tillståndet synes af fig. 3.
Köldperioden i atmosfären satte nu in med fijll kraft, och de baltiska
vattenkilarna, som ryckte fram söderifrån, afkyldes allt mer och mer
i beröring med luften. Vi se huru tillståndet förändrats allt mer
och mer under veckan den 17 till den 23 januari (fig. 4).
Man kan nu föreställa sig1, att under den följande Veckan hela
det baltiska vattenlagret hunnit afkylas till nära sin fryspunkt
—i °.8 och att under denna sista vecka däröfver skjuter fram ett
färskare vattenlager, hvars fryspunkt på grund af den låga salthalten
ligger så högt som mellan —o°.8 och—1°. Detta lager kommer då
att ligga ofvanpå det saltare, hvilket var afkyldt ända till —i°.8 och
nu verkar såsom ett köldmagasin3. Den minsta anledning är nu
1 Dc här meddelade diagrammen äro ämnade att lämna en allmänfattlig
schematisk bild af tillståndsförändringarna i hafvet. De närmare, noggranna detaljerna af
fenomenet kunna inhämtas ur Grunddragen af Skagerracks och Kattegatts hydrografi (K.
V. A:s Handl. Bd 24, N:o II) af O. Pettersson och G. Ekman.
3 Härvid spelar den omständighen en afgörande roll, att hafsvattnets
täthetsmaximum vid en viss salthalt (24,69 °/00 enligt Knudsen) sammanfaller med dess fryspunkt
(— i ,°33 C). I de undre vattenlagren, som hafva högre salthalt än 24,69 °f00, sjunka
de afkylda vattenpartiklarna ned, hvarigenom hela vattenlagret kan afkylas alltigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
