Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strandlinjer och issjöar vid Torneträsk.
Af Otto SJSgren (Uppsala).1
Tornedalens öfre del är sedan länge bekant för sina talrika
strandlinjer. Redan 1875 hade Hummel* och Gumælius*
observerat sådana vid Torneträsk. Den förre lade märke till terrasser
vid Kaisepakte intill 400 fot öfver sjöns nivå, den senare beskref
lägre terrasser ett tiotal fot öfver sjöytan. K. Pettersen4 såg på
norra sidan af sjön nära Raunavaara tre strandlinjer (200—300 fot
öfver Torneträsk), af hvilka han ansåg den understa ligga på samma
nivå som passpunkten mot Atlanten vid Pålnoröset. StapfF*
iakttog vid Torneträsk dels strandlinjer ett fåtal m. öfver sjöns nivå,
dels fyra strandlinjer mellan 419 och 516 m. ö. h. å Pj. Pokevaara,
dels en större terrass vid Vassijaure omkr. 515 m. ö. h. Svenonius*
har gifvit den första mera omfattande beskrifningen af strandlinjerna,
och på bergen öster och norr om Nakerivaarabassängen, den
östligaste delen af Torneträsk, har han afvägt (barometriskt) ett antal
strandlinjer, hvilka markera ett tjugotal vattenstånd. Hans högsta
linje når 218 m. öfver sjöns nivå, d. v. s. c. 560 m. ö. h. Här
skall blott i förbigående beröras hans slutresultat. Han förbisåg
emellertid, att ett pass vid Pålnoviken existerade,7 och antog,
eftersom hans högsta strandlinjer rätt bra tycktes stämma med
Riksgränspasset, att den isdämda sjön afrunnit åt Rombaksfjorden.
För de lägre linjerna tänkte han sig successiv aftappning öfver is,
åt hvilket håll har han ej sökt klargöra.
1 Denna uppsats utgör ett preliminärt meddelande angående de studier förf. under
årets lopp kommer att offentliggöra i ett mera omfattande arbete.
* S. G. U. ser. C. N:o 23 (1877).
8 G. F. F. bd 3 (1876), sid. 16.
* G. F. F. bd 9 (1887), sid. 432.
5 Diluvialstudien, Gata, bd 26 (1890).
* G. F. F. bd 20 (1898), sid. 153 ff.
T Dess höjd var enligt honom »okänd, men antagligen större än Riksgräns passets»
Siffran rar dock redan på 1880-talet publicerad flera gånger, bl. a. på kartan.
Ymcr, 190$.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
